Stäng fönster Linköping kn, STJÄRNORPS KYRKA KYRKOMILJÖ OCH SOCKEN, Östergötland
Miljö - Beskrivning
| Beskrivning |
|---|
|
Stjärnorps socken ligger norr om sjön Roxen i norra skogsbygden och blev egen socken först 1810. I socknen finns flera sjöar där de största är Skiren, Bjän och Hultsjön. Fyra bäckar rinner ner i Roxen och här har kraften utnyttjats till att driva kvarnar och sågar. Från Stjärnorp till Högsäter finns en 5 km lång sprickdal som utgörs av odlingsmark. Närmast Stjärnorp finns en djup lövträdsbeväxt ravin med en bäck som rinner ut i Roxen. Norra delen av socknen hör till Hällestads bergslag och här har det funnits gruvdrift vid Perstorp och Rådsla, vid den senare fanns även hytta och hammare. Vid Sandvik som ligger vid Roxen har det funnits ett garveri. Genom socknen i öst - västlig riktning går en äldre vägsträckning som förband Vreta Kloster med Vånga och vidare till Finspång. Från Ljungsbro går vägen till Hällestad, båda dessa vägar har samma sträckningar som de medeltida ridstigarna. Annars var vattenvägarna det vanligaste kommunikationsmedlet. Från Linköping gick ångbåtstrafik till Stjärnorp slott och till ytterligare fem bryggor utmed stranden. Ångbåtstrafiken upphörde 1928 när busstrafiken byggdes ut. Närheten till Roxen har gjort att flera välbärgade Linköpingsborgare lät bygga stora sommarvillor i böjan av 1900-talet. De flesta sommarvillorna är koncentrerade till Roxenbaden öster om Sandvik. Det finns sparsamt med fornlämningar vilket tyder på att Stjärnorp har befolkats först under medetiden. Fornborgarna Snaven i väster och Göten i öster ingår i ett större fornborgssystem utmed Roxen. Stjärnorps säteri är socknens enda herrgård. Övrig bebyggelse består av ensamgårdar eller mindre byar med undantag för Bjäsäters by som är en klungby som utvecklats efter laga skifte. Socknen utökades1928 med 6 fastigheter i Östra Harg socken vilka gränsade till Stjärnorp i öster. Till Stjärnorps slott hör ett kapell som utnyttjades av befolkningen i bygden eftersom det var så långt till församlingskyrkan. När Stjärnorps säteri 1806 såldes till brukspatron Olof Burenstam upphörde tjänstetillsättning av präst till slottskapellet. För att kunna fortsätta hålla gudstjänst varje söndag ansökte man om tillstånd hos kungen att få bilda egen socken. Stjärnorp blev egen socken 1810. Kyrkan och slottet ligger på en terrasserad höjd vid Roxen och är exponerade från sjön. Vägen mellan Vreta Kloster och Vånga går nedanför kyrkogården i strandkanten. Västerut går vägen till gården Högsäter på vars marker Stjärnorp säteri är bildat. Miljön domineras av slottet där ruinen efter huvudbyggnaden utgör en anslående anblick. Ruinen flankeras av två flyglar där den södra är kyrkflygeln och den norra är huvudbyggnad. I söder och öster går en stenmur med gulputsade portaler vid de tre infarterna till slottet vilka har påkostade höga smidesgrindar. Grindarna vid huvuduppfarten är ritade av Isac Gustaf Claesson, medan grinden vid kyrkflygeln sattes upp 1915 och där överstycket är ritat av Erik Fant. I södra muren straxt söder om klockboden finns ett avträde och förråd från 1905 vilket kallas för Sveaborg. Tre lövträdsalléer kantar uppfarterna till herrgården och kyrkan. Två gulputsade grindstugor ligger vid uppfarten till slottet. I norr och väster finns en park med orangeri och trädgårdsmästarbostad samt ett rödslammat magasin. Parken är ritad av Rudolf Abelin 1905-06. De övriga byggnader är putsade och avfärgade i en gul kulör. En större ladugård och en del mindre ekonomibyggnader ligger på andra sidan om Högsätersvägen. I anslutning till kyrkflygeln i öster ligger kyrkogården och större gräsytor. Söder om kyrkflygeln finns en rödslammad klockbod från 1813 med topptak. Vid södra infarten ligger klockarbostaden från 1820-talet som även har fungerat som sockenbyggning, fattigstuga, lärarbostad, post- och kommunhus. Byggnaden används idag som vaktmästarbostad och är tillbyggd i norr där församlingshemmet är inrymt. Kyrkskolan från 1871 ligger i fonden till södra uppfarten. Dessutom finns avträden och uthus alla panelade och målade med röd slamfärg. |
