Stäng fönster Bengtsfors kn, BÄCKE KYRKAS KYRKOMILJÖ, Västra Götaland
Miljö - Beskrivning
| Beskrivning |
|---|
|
Bäcke är en medeltida socken belägen ungefär mitt i Dalsland, i södra delen av landskapets skogs- och bruksbygder. Bäcke har sedan reformationen hört till Steneby pastorat. Socknen är ganska liten till ytan och utgörs av en central, uppodlad, dalgång omgiven av skogs- och mossmarker. Dalgången sammanfaller med det vattendrag, Bäckeån som rinner mellan Marsjön och Teåkerssjön. I dalgången går också det centrala kommunikationsstråket genom bygden, idag representerat av länsväg 166 mellan Mellerud och Dals-Ed samt järnvägen Göteborg - Oslo. I norra delen av dalgången ligger Vättungens säteri, känt sedan medeltiden och under århundraden den dominerade egendomen i socknen, såväl genom sin storlek som ägarnas maktställning. Vättungen har tillhört Vadstena kloster och blev på 1400-talet ett frälsegods. I närheten ligger kyrkan, uppförd 1650-53 i trä på bekostnad av överste John Stake, ägare till Vättungen. John Stake bekostade även uppförandet av en träkyrka i grannsocknen Dalskog 1650. Denna kyrka ersattes i mitten av 1700-talet av Dalskogs nuvarande träkyrka Omkring två kilometer nordost om kyrkan och säteriet anlades 1767 Bäckefors bruk. Bakgrunden var fynd av sjömalm i Marsjön, vattenkraft vid sjöns utlopp och vidsträckta skogar. Grundare var Leonard Magnus Uggla, brukspatron på Billingsfors och byggherre till kyrkan där. Bäckefors bruk förblev först av blygsam storlek men genomgick under 1820-talet en omfattande utbyggnad då ägaren, Carl Fredrik Waern erhållit trefaldigt ökade privilegier för stångjärnsproduktion. 1829 blev Bäckefors ett av de första bruk i Sverige som införde Lancashiremetoden. För den nya metoden tillkallades smeder från södra Wales. 1846 släpptes stångjärnstillverkningen fri och produktionen i Bäckefors ökade så att bruket en period betraktades som ett de största i Sverige. I slutet av 1860-talet drabbades Bäckefors liksom övriga järnbruk i Dalsland av "bruksdöden". Industriverksamheten i Bäckefors har sedan fortsatt i varierande former och utgörs numera bl a av wellpapptillverkning på det gamla bruksområdet, vilket är en Dalslands bäst bevarad äldre bruksmiljöer och utgör ett riksintresseområde för kulturmiljövården. I området mellan gamla bruket och kyrkan har under 1900-talet Bäckefors samhälle vuxit fram som ett stationssamhälle. Bäckefors var knutpunkt mellan Dalslands Järnväg (Mellerud - Fredrikshald) invigd 1876 och Uddevalla - Lelångenbanan, invigd 1895. Betydelsefullt för samhällsutvecklingen har också varit Dalslands sjukhus, anlagt 1930 intill Vättungens säteri. Bebyggelsen i samhället består huvudsakligen av villor och egnahem samt några hyreshus vid ett mindre centrum kring en torgbildning. Kyrkan är belägen lågt i landskapet, en bit söder om själva tätorten, och omges delvis av öppen odlingsmark. Intill kyrkan rinner Bäckeån och längs kyrkogårdens västra sida leder en äldre landsvägssträckning, en tidigare generation av länsväg 166, ca 200 meter österut. Invid kyrkan finns en vägvisarsten som pekar ut en äldre vägsträckning till Bäckefors bruk. Ett hundratal meter norr om kyrkan är komministerbostaden (som planeras att avyttras) belägen. Den är uppförd 1919 som en tidstypisk större villa och delvis ombyggd 1956. Före 1919 hade komministern för Bäcke och Ödskölt bott på Bröteggen, några kilometer norr om Steneby. Ytterligare en bit norr om kyrkan är ligger Vättungens säteri på en kulle med trädgård, betade hagmarker och ett rikt bestånd av ädelövträd. Huvudbyggnaden är sannolikt uppförd på 1700-talet men senare ombyggd. Själva kyrkoanläggningen består av kyrkan med omgivande kyrkogård, ett bårhus (1953) med fasad av röd locklistpanel och sadeltak av skiffer samt ett ekonomibyggnad (ca 1980). ARKIV: Antikvarisk-topografiska arkivet, ATA, Stockholm / Regionmuseum Västra Götaland, RMVG, topografiska arkivet, Vänersborg LITTERATUR, RAPPORTER: Bengtsfors kommun, Kulturmiljöprogram, 1994. / Bengtsfors kommun, Vår kulturmiljö, Vänersborg 1993. / Bäckeboken, Historik från en socken på Dal, Uddevalla 1977 / Dalsland - Landskapets kyrkor, Forskningsprojektet sockenkyrkorna, kulturarv och bebyggelse 2003. / Runelid Effe: Dalslands kyrkor, 1984. / Stiftelsen Älvsborgs länsmuseum, kulturhistorisk byggnadsinventering nr 31, Bengtsfors kommun, Vänersborg 1986 |
