Stäng fönster Hjo kn, SÖDRA FÅGELÅS KYRKA KYRKOMILJÖ OCH SOCKEN, Västra Götaland
Miljö - Beskrivning
| Beskrivning |
|---|
|
Södra Fågelås socken ligger på gränsen mellan den lilla odlingsbygd vid Vättern som kallas Guldkroken och Hökensås skogiga bergsområden. Bygden är fattig på fornlämningar. Socknen omnämns första gången 1225 vid ting i kyrkan angående gränsdragning rörande Alvastras gård Islebo. Namnet skrevs då "Fuglas" och kommer troligen från gården Prästebolet i nuvarande Norra Fågelås. På 1500-talet var Fågelås moderförsamling i Fågelås gäll. 1564 års jordebok avslöjar en stark dominans av klosterägande, 61 hela och 6 halva klosterhemman, och även ett påtagligt adligt ägande, 21 hela och ½ frälsehemman. Alvastra och Vadstena var de största jordägarna i socknen under medeltid. De fick ta emot flera donationer av gårdar. 1383 skänkte exempelvis riddaren Heine Snakenborg bl.a. Monäs till Alvastra. Efter reformationen kom det världsliga frälset att bli mer dominerande med de tre storgodsen Almnäs, Hjällö och Monäs. Den mest framträdande adelsätten i bygden var på 1600-talet släkten Hård. 1863 delades Fågelås i två socknar, en nordlig och en sydlig. Kyrkplatsen ligger i den norra delen av socknen på en tallbeväxt ås som sluttar mot Vättern. Den ligger på västsidan av den gamla landsvägen mellan Hjo och Jönköping medan den nya sträckningen går ett stycke västerut. Kyrkogården ligger på en liten platå omgärdad av skogsdungar. Norr om kyrkogården är på båda sidor om vägen backar med lövträd och tall. Öster om den öppna ytan vid vägens östra sida dominerar tall. På denna sida är rakt öster om kyrkan ett boningshus och längre åt söder församlingshem och sockenmagasin. Söder om kyrkogården är den nya kyrkogården som invigdes 1942 och sträcker sig längs den västra sidan av vägen. Dess södra del har karaktär av skogskyrkogård med ceremoniplats. Mot vägen inhägnas den av en låg lövhäck och mot väster av ett taggtrådsstängsel. I norr är en kallmur som tillsammans med den gamla kyrkogårdens mur bildar en passage till redskapsskjulet vid dennas västra sida. I backen norr om den gamla delen är en transformatorstation i betong ingrävd, samt ett torrdass med pulpettak och fjällpanel. SOCKENMAGASIN - Magasinet uppfördes i tegel 1764, samtidigt som det snarlika i Norra Fågelås. Det är slätputsat och vitkalkat med ett sadeltak med valmad spets och takbeklädnad av enkupiga taktegel. Takfoten är på långsidorna profilerad och putsad. På långsidan i väster är en korgbågig mittportal med en järnbeslagen trädörr. Över denna är en korgbågig smyg med en järnbeslagen trälucka. På den södra gaveln är en korgbågig smyg med en sentida pardörr som är klädd med en svartmålad stående träpanel. Innanför denna är ett litet rektangulärt bårrum med ett väggfast tegelaltare. Vid de två dörrarna sitter påtagligt moderna armaturer. Båda gavelröstena har små rundbågiga smygar med järnbeslagna träluckor. I alla sidor av fasaden är små liggande gluggar symmetriskt utplacerade, troligen för torkning av säden. Väggarna är invändigt slammade. Magasinet rymmer en äldre rund altarring med balusterdockor och dörrar, ett rundat altare med röd sammetsklädnad och ett rundbågigt fönster från sent 1800-tal med färgade katedralglas i form av två kors och en sol innefattade i blyspröjs. FÖRSAMLINGSHEM - Församlingshemmet uppfördes 1910 som ålderdomshem i 1 ½ -plan. Fasaden är klädd med en faluröd locklistpanel och är försedd med frontespis och veranda. Sadeltaket täcks av tvåkupiga lertegel. Fönstren är spröjsade. BONINGSHUS - Byggnaden är uppförd - troligen under början av 1900-talet - i 1 ½ - plan med faluröd locklistpanel och brutet tak med tvåkupiga lertegel. Fönstren är spröjsade. REDSKAPSSKJUL - Byggnaden från 1992 är klädd med faluröd locklistpanel och har port och dörr till dass i sydgaveln. Sadeltaket täcks av tvåkupiga lertegel. |
