Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Tidaholm kn, HÖMBS KYRKA KYRKOMILJÖ, Västra Götaland

 Miljö - Beskrivning

Beskrivning
Hömbs socken utgörs till större delen av uppodlad slättbygd kring ån Ösan. I öster dominerar skog, liksom i väster där flera grusåsar skär genom socknen i nord-sydlig riktning. I jordbrukslandskapet ligger det stora godset Kavlås, väster om Ösans svacka. Detta gods omnämns redan 1391 och har under lång tid ägt större delen av socknens jord. Godsets roll understryks i landskapet av de långa raka alléer som strålar ut från det som en stjärna. På en svag åsrygg öster om ån ligger Hömbs kyrkby, även den sammanlänkad med godset via en allé som sedan fortsätter åt nordost mot Fröjered. Kyrkan ligger i byns norra del och bildar fond på en rak bygata, längs vilken gårdarna ligger samlade. Byn låg tidigare som en klunga kring kyrkan och norr om denna kan man skönja ett fornåkersystem och även järnåldersgravar. Byn flyttades på initiativ av godsets ägare, änkefriherrinnan Gustafva von Essen omkring 1800. De enhetligt utformade små husen tillkom vid denna tid. De är timrade med utskjutande knutar och har sadeltak. Alla utom ett är renoverade efter samma mönster med rödfärgad locklistpanel, spröjsade fönster, gröna pardörrar, svarta foder och knutar samt enkupigt lertegel. De flesta har tillbyggnader på baksidan. Endast Ryssagården i sydväst har undgått renovering. Huset har vasstäckt tak och används som hembygdsgård. Mitt i byn på västra sidan av vägen ligger en gammal skola. Nordost om kyrkan ligger den enda resten av den gamla byn i form av fattigstugan. Kyrkby och gods är klassade som område av riksintresse.

KAVLÅS SÄTERI - Ursprungligen var Kavlås en by som utvecklades till ett frälsehemman. Säteriet har ägts av bl.a. släkterna Hård och Brahe samt sedan 1723 av von Essen. Den äldre murade och rödfärgade mangårdsbyggnaden i en våning uppfördes under 1600-talets andra hälft av Per Brahe d.y. och har två karolinska flyglar. Nuvarande mangårdsbyggnad är murad i tre våningar 1750-75. Säteriet omges av en park och har i norr flera ekonomibyggnader från 1800-talets andra hälft efter Charles Emil Löfvenskiölds ritningar.

SKOLA - Den murade skolan i 1 ½ plan byggdes 1909 på bekostnad av von Essen. Byggnaden har gräddvit slätputs, stora spröjsade fönster och brutet tak med valmad spets, täckt med tvåkupigt tegel. Byggnaden är välbevarad och omges av en mindre trädgård.

FATTIGSTUGA - Det s.k. luffarhotellet är en låg ryggåsstuga med rödfärgad locklistpanel, knutlådor och torvtäckt tak.