Stäng fönster Vänersborg kn, BRÅLANDA KYRKA KYRKOMILJÖ, Västra Götaland
Miljö - Beskrivning
| Beskrivning |
|---|
|
Brålanda medeltida socken tillhör Sundals härad som tillsammans med Nordals härad utgör ett av landskapet Dalslands historiska kärnområde. Området domineras till stora delar av bördig jordbruksmark på Dalboslätten, vilken naturgeografiskt sammanhänger med Västgötaslätten på andra sidan Vänern. Kontakterna över vattnet har lång tradition och kristnandet av Dalsland skedde från Västergötland. Dalsland, liksom Värmland, hörde ju tidigare till Skara stift. Brålanda var under lång tid, från medeltiden, tillsammans med Sundals-Ryr annexförsamling till Frändefors som också var ett s k regalt pastorat. Vid pastoratsregleringen 1962 blev Brålanda eget pastorat med Sundals-Ryr och Gestad (tidigare Bolstads pastorat) som annexförsamlingar. Brålanda socken är en utpräglad jordbruks- och fullåkersbygd där bebyggelsen domineras av medelstora gårdar. Tätorten Brålanda har vuxit fram som ett mindre stationssamhälle längs Bergslagsbanan Göteborg-Falun, anlagd på 1870-talet. Järnvägen (nu Göteborg-Oslo/Karlstad) och stationshuset finns kvar men tågen stannar inte längre här. Förutom järnvägen passerar riksväg 45, huvudleden genom Dalsland genom socknen och samhället. Orten har länge utgjort ett centrum för jordbruket på Dalboslätten. Under 1900-talets början hölls här stora kreatursmarknader och vid stationen fanns flera spannmålsmagasin. Orten domineras idag av livsmedelsindustri och en stor siloanläggning utgör ett tydligt landmärke på den öppna slätten. Jordbrukets betydelse i trakten avspeglas också genom den tidigare lantmanna- och hushållsskolan, numera naturbruksgymnasiet, Nunntorp belägen några kilometer söder om samhället. Genom stationssamhällets framväxt kom socknens centrum att förskjutas från platsen vid den medeltida kyrkan, belägen ca två kilometer norr om samhället. Den vitputsade stenkyrkan är belägen vid en krök av den slingrande Frändeforsån strax intill riksväg 45. Söder om kyrkan leder en asfalterad mindre väg med en bro över ån. I närheten har en gång funnits gästgivaregård, tingsplats och affärer. Numera utgörs bebyggelsen närmast kyrkan av en gård samt några friliggande bostadshus. Vid en stor grusplan på andra sidan bron strax nordväst om kyrkan fanns tidigare också ett ålderdomshem och kyrkstallar. Kyrkogårdsområdet är förhållandevis stort och utbreder sig på båda sidor om ån. Ca en kilometer söderut finns en f d prästgård, uppförd 1954 på en avstyckad tomt. Prästgården är sedan flera år frånsåld och används nu som kaffestuga. Till kyrkoanläggningen hör, förutom kyrkan och kyrkogården ett flertal byggnader. Strax söder om kyrkan finns en klockstapel, vid grusplanen intill södra kyrkogårdsmuren en personal- och ekonomibyggnad och i slänten mot ån väster om kyrkan en byggnad med pumphus och toalett. Klockstapelns ursprungliga ålder är okänd men den är ombyggd 1887. Den är av klockbocktyp med fasad av faluröd lockpanel och sadeltak täckt av skiffer. Personal - och ekonomibyggnaden (ca 1960) är också klädd med faluröd lockpanel samt har sadeltak med enkupigt tegel. Pumphus- och toalettbyggnaden (ca 1940) är av betong (ca 1940) med fasad av grå spritputs och ett flackt sadeltak (betong). På "Nya kyrkogården", på andra sidan ån och söder om kyrkan, finns ett bårhus (1949) med naturstensfasad och skiffertäckt sadeltak, samt två faluröda byggnader, ett maskinförråd (1997) och ett dass (ca 1980). ARKIV: Antikvarisk-topografiska arkivet, ATA, Stockholm / Regionmuseum Västra Götaland, RMVG, topografiska arkivet, Vänersborg LITTERATUR, RAPPORTER: Brålandaboken, Brålanda, Gestad och Sundals-Ryr, Tre socknar på Dal, del 1, Vänersborg 1995 / Brålanda kyrka, kort historik och beskrivning, sammanställning av kyrkoherde Gunnar Palm, Vänerborg 1978 / Dalsland - Landskapets kyrkor, Forskningsprojektet sockenkyrkorna, kulturarv och bebyggelse 2003 / Gunnäs Sigfrid och Waldén Bertil, Kyrkor i Sundals härad, Konsthistoriskt inventarium, i Sveriges kyrkor, Dalsland, Stockholm 1931 / Runelid Effe, Dalslands kyrkor, 1980 |
