Stäng fönster Vänersborg kn, FRÄNDEFORS KYRKA KYRKOMILJÖ OCH SOCKEN, Västra Götaland
Miljö - Beskrivning
| Beskrivning |
|---|
|
Frändefors medeltida socken tillhör Sundals härad som tillsammans med Nordals härad utgör ett av landskapet Dalslands historiska kärnområde. Området domineras till stora delar av bördig jordbruksmark på Dalboslätten, vilken naturgeografiskt sammanhänger med Västgötaslätten på andra sidan Vänern. Kontakterna över vattnet har lång tradition och kristnandet av Dalsland skedde från Västergötland. Dalsland, liksom Värmland, hörde ju tidigare till Skara stift. Frändefors var under lång tid, från medeltiden, moderförsamling för Brålanda och Sundals-Ryr, men är sedan 1962 ett enförsamlingspastorat. Frändefors var tidigare också ett s k regalt pastorat. Frändefors är till ytan, efter Dals-Ed, Dalslands största socken och också dess sydligaste med gräns mot Bohuslän och Västergötland. Området kring tätorten Frändefors i norr utgör en del av Dalboslätten medan socknens södra och västra delar är mer kuperade och delvis skogbevuxna liksom området längs Vänerkusten i öster. I socken finns också ett flertal mossar och sjöar bl a den stora Hästefjorden i i sydväst. Då stora delar av sjön torrlades vid en sänkning på 1860-talet blottlades bl a en ovanligt stor mängd fynd från stenåldersboplatser. Jordbruk har varit huvudnäring och bebyggelsen består till stor del av mellanstora gårdar. Tätorten har vuxit fram som ett mindre stationssamhälle vid den gamla kyrkplatsen. Bergslagsbanan Göteborg -Falun anlades på 1870-talet och järnvägen (idag Göteborg- Oslo/Karlstad) och stationshuset finns kvar men tågen stannar inte längre här. Genom samhället passerar också riksväg 45, huvudleden genom Dalsland. Den stora vitputsade stenkyrkan (1800) är centralt beläget i samhället, intill Frändeforsån, riksväg 45 och stationsområdet. Vid kyrkan finns också ett gammalt sockencentrum med prästgård och församlingshem. Prästgårdens stora mangårdsbyggnad är relativt gammal (1801) med välbevarad äldre utformning och brukas som kyrkoherdebostad och pastorsexpedition. Prästgården är belägen ca 200 m söder om kyrkan och från mangårdsbyggnadens mittaxel leder en rak väg fram till kyrkan. Kyrkplatsen är medeltida och den nuvarande kyrkans föregångare (troligen 1200-tal) tillhörde den speciella gruppen medeltida tegelkyrkor i Dalsland. Uppgifter finns om en äldre träkyrka på andra sidan (norr om) ån där även prästgården tidigare legat. Till kyrkoanläggningen hör kyrkan med omgivande kyrkogård, ett bårhus (ca1950-60), en ekonomi- och personalbyggnad (1980-tal), församlingshemmet (1964-65) vid en asfalterad parkeringsplats söder om kyrkogården samt en förrådsbyggnad (1929, tillbyggd ca 1950) längs muren på kyrkogårdens norra sida. Bårhuset och församlingshemmet är vitputsade och det förra har ett sadeltak täckt av skiffer. Ekonomibyggnadens fasad består av röd lockpanel och har sadeltak täckt av tvåkupigt lertegel medan den äldre förrådsbyggnaden har faluröd slätpanel och ett pulpettak med korrugerad plåt. ARKIV: Antikvarisk-topografiska arkivet, ATA, Stockholm / Regionmuseum Västra Götaland, RMVG, topografiska arkivet, Vänersborg LITTERATUR, RAPPORTER: Frändeforsboken, En historik om Frändefors socken, Uddevalla 1985 / Frändefors kyrka, beskrivning av david Nöjd, Vänersborg 1968 / Dalsland - Landskapets kyrkor, Forskningsprojektet sockenkyrkorna, kulturarv och bebyggelse 2003 / Ekre Rune, Tegel i 1200-talet, om innovationen och Dalslandskyrkorna, i Hembygden 2000 / Gunnäs Sigfrid och Waldén Bertil, Kyrkor i Sundals härad, Konsthistoriskt inventarium, i Sveriges kyrkor, Dalsland, Stockholm 1931 / Runelid Effe, Dalslands kyrkor, 1980 |
