Stäng fönster Vänersborg kn, GESTAD SOCKEN, Västra Götaland
Miljö - Beskrivning
| Beskrivning |
|---|
|
Gestads medeltida socken tillhör Sundals härad som tillsammans med Nordals härad utgör ett av landskapet Dalslands historiska kärnområde. Området domineras till stora delar av bördig jordbruksmark på Dalboslätten, vilken naturgeografiskt sammanhänger med Västgötaslätten på andra sidan Vänern. Kontakterna över vattnet har lång tradition och kristnandet av Dalsland skedde från Västergötland. Dalsland, liksom Värmland, hörde ju tidigare till Skara stift. Gestad har under lång tid, från medeltiden, varit annexförsamling till Bolstad tillsammans med Erikstad och Grinstad men överfördes 1962 till det då nybildade Brålanda pastorat, också bestående av Sundals-Ryrs församling. De båda sistnämnda hörde tidigare till Frändefors pastorat. Gestads socken har en triangelliknade form med basen i norr. Det större området i norr utgörs huvudsakligen av fullåkersbygd på Dalboslätten medan den avsmalnande sydöstra delen och den övriga kusträckan mot Vänern domineras av småkuperad skogsmark. Genom närheten till Vänern har sjöfarten haft betydelse och Sikhall var tidigare en viktig hamnplats där det finns ett byggnadsminnesförklarat f d spannmålsmagasin från 1874. Gestad är en utpräglad landsbygdsförsamling. Bland gårdarna på slätten framträder Lövås egendom, tidigare säteri och hemvist för olika adelssläkter. I socknens norra del är också kyrkan belägen. Den nuvarande vitputsade stenkyrkan uppfördes 1795-99 på en kulle ca 400 m söder om dess föregångare, lågt belägen intill Lillån. Den äldre kyrkan (troligen 1200-tal) tillhörde den speciella gruppen medeltida tegelkyrkor i Dalsland. På platsen för kyrkan och ödekyrkogården finns sedan 1919 två minnesstenar, en över kyrkan och en över karolinen och friherren Erik Axel Roos (1684-1765) som bl a var generallöjtnant, landshövding i Älvsborgs län och innehavare av Lövås säteri. På Lövås marker, ca en kilometer söder om den nuvarande kyrkan, finns vid Murängen lämningar efter vad som antas varit ytterligare en tegelkyrka från 1200-talet. Platsens och byggnadens historia är oklar liksom den förmodade kyrkans status som eventuell socken- eller gårdskyrka. I Gestads sydöstra del, med annorlunda struktur än slätten i norr, och med lång väg till sockenkyrkan uppfördes 1926-27 Timmerviks kyrka med frivilligt insamlade medel efter initiativ av dåvarande kyrkoherden i Bolstads pastorat L M Engström. Gestads kyrka är belägen på den s k Kyrkebykullen omgiven av det öppna slättlandskapet. Förbi kyrkan och ett mindre sockencentrum leder en landsväg i nord-sydlig riktning. På motsatt sida vägen från kyrkan finns en f d prästgård från 1921, ombyggt till församlingshem och närmast norr om kyrkotomten en välbevarad f d skolbyggnad, nu privatbostad, från tiden kring 1900 . Till själva kyrkoanläggningen hör kyrkan med omgivande kyrkogård, ett bårhus och en ekonomibyggnad vid en grusad plan norr om kyrkogården samt församlingshemmet (f d prästgården) med en uthusbyggnad. Bårhuset beläget vid kyrkogårdens nordöstra hörn uppfördes 1957 efter ritningar av arkitekt Axel Forssén och är vitputsat med skiffertäckt sadeltak. Ekonomibyggnaden (1930-tal), norr om kyrkogården är ett förråd, tidigare även personalrum, med fasad av faluröd locklistpanel och sadeltak täckt av tvåkupigt lertegel. Församlingshemmet har kvar karaktären av en villaliknande prästgård med fasaden av gul locklistpanel och sadeltak täckt av betongpannor. Prästgårdens f d uthus och dass, ombyggt till garage och förråd, är plåtklätt. ARKIV: Antikvarisk-topografiska arkivet, ATA, Stockholm / Regionmuseum Västra Götaland, RMVG, topografiska arkivet, Vänersborg LITTERATUR, RAPPORTER: Brålandaboken, Brålanda, Gestad och Sundals-Ryr, Tre socknar på Dal, del 1, Vänersborg 1995 / Dalsland - Landskapets kyrkor, Forskningsprojektet sockenkyrkorna, kulturarv och bebyggelse 2003 / Ekre Rune, Murängen i Gestad, Medeltid och järnålder, i Hembygden 1998 / Ekre Rune, Tegel i 1200-talet, om innovationen och dalslandskyrkorna, i Hembygden 2000 / Gestads försmlings kyrkor, beskrivning av Henry Eriksson, Vänersborg 1966, reviderad 1992 / Gunnäs Sigfrid och Waldén Bertil, Kyrkor i Sundals härad, Konsthistoriskt inventarium, i Sveriges kyrkor, Dalsland, Stockholm 1931 / Runelid Effe, Dalslands kyrkor, 1980 |
