Stäng fönster Aneby kn, BREDESTADS KYRKOR KYRKOMILJÖ OCH SOCKEN, Jönköping
Miljö - Beskrivning
| Beskrivning |
|---|
|
Bredestads socken ligger i Jönköpings läns nordöstra del. Socknen är en av de till ytan minsta i Jönköpings län. I norr gränsar socknen till Marbäck och Lommaryd, i väster till Bälaryd, i söder till Flisby och i öster till Askeryds socken. Landskapet präglas av höglänt skogsmark, på norr¬sluttningen av småländska höglandet. Bygden är samlad kring ett tillflöde, Bonaån, som ansluter sig till Svartån innan denna rinner ner i sjön Ralången. Bredestads kyrka ligger i socknens cen¬trala del där Bredestadsdalen går i nordväst-sydöstlig riktning, kring denna dal är också den mesta åkerjorden samlad. I nordvästra hörnet ligger huvudorten Aneby vars historia som sam¬hälle börjar med östra stambanans framdragning till Aneby säteri på 1870-talet. Huvudnäring i socknen har varit skogs- och träindustrier, såsom snickerier, sågverk mm. Anebyhus AB tillver¬kar sedan 1945 monteringsfärdiga trähus. Äldsta skriftliga belägg för namnet Bredestad finns från omkring 1300, Bredhestadhum. Syftningen är oklar men förleden grundar sig troligen på adjektivet bred och efterleden på platsnamnet stad. I Bredestads socken finns omkring 20 fasta fornlämningar. Fornlämningarna är kopplade till krön av moränryggar eller på dessas sluttningar, eller till impediment i eller i närhet av åkermark och består främst av gravgrupper med olika stensättningar och gravrösen, men även några hålvägar. I kyrkans närhet finns även gravar i form av resta stenar av monu¬mental karaktär. Bredestads kyrka ligger i kyrkbyn med samma namn, i Bredestads dalgång, vid vägkrysset mellan Tranås-Eksjövägen och kungsvägen mot Kalmar. Öster om kyrkbyn ligger Skrivareber¬get där enligt sägnen ting ska ha hållits. Under medeltid var Bredestad tingsplats för Vedbo härad, tingsplatsen flyttade sen runt, men och under några år på 1830-talet hölls åter ting, nu på Bonas gästgivaregård. Bona gård det f.d. gästgiveriet ligger öster om kyrkan och har funnits sedan 1700-talet. Det är uppfört i timmer och klätt med rödfärgad panel. Till gården hör även ladugård från omkring 1850, ett bostadshus i trä från 1875 samt två bodar. Söder om kyrkan ligger den f.d. sockenstugan och skolan, uppfört under 1700-talet, en putsad timmerbyggnad i två våningar. På kullen Kuvehall ytterligare söder om kyrkan har häradets avrättningsplats en gång funnits. Norr om kyrkan går vägen mot Aneby och norr därom ligger den f.d. prästgården en envånings timrad parstuga från 1838, klädd med rödfärgad locklistpanel. Nordväst om präst¬gården ligger Norrgården, en fd tegelmästarebostad från 1800-talets mitt, här finns även ruiner och lämningar kvar av det tegelbruk som drevs från 1760-talet till slutet av 1800-talet. Bredestad kyrka ligger på en kyrkogård med huvudsaklig utbredning norr och söder om kyrkan. Kyrkogården omgärdas av en låg stenmur med stålrörsstaket och smidda grindar. Grin¬dar finns i väster, söder och öster. Öster om kyrkan ligger i sluttningen ner ett friliggande grav¬kor över prosten Johannes Johansson och hans hustru Anna Sofia, från 1920-talet. Bredestad kyrkby med omgivning utgör riksintresse för kulturmiljövården, uttryckt genom rester från förhistoriska gravar och tidig tingsplats, tidigmedeltida kyrka med sockencentrum med bevarad bebyggelse, tidigindustriella lämningar samt det omgivande odlingslandskapet. REFERENSER Allvin, Jonas, Beskrifning öfver Mo samt N:a och S:a Wedbo härader i Jönköpings län, Jönkö¬ping, 1857. Björkman, Sten, mfl (red.), Svenska gods och gårdar. del XXV, Småland: Jönköpings län (östra delen), Uddevalla 1941. Brunius, Carl Georg, Konstanteckningar under en resa 1849 från Lund om Linköping och Strengnäs till Fahlun och åter om Uppsala, Stockholm och Vexi, Lund 1851. Erixon, Sigurd, mfl, (red.) Sveriges bebyggelse : statistisk-topografisk beskrivning över Sveri¬ges städer och landsbygd. Landsbygden. Jönköpings län, del III, Uddevalla 1952 Hederström, Christine, Värdefulla byggnader och miljöer i Aneby kommun, Aneby 1994 |
