Stäng fönster Eskilstuna kn, KJULA KYRKA KYRKOMILJÖ, Södermanland
Miljö - Beskrivning
| Beskrivning |
|---|
|
Kjula socken ligger i Rekarnebygden som räknas till ett av de tidigast kristnade områdena i Mellansverige. Sockenindelningen kan ha varit utbildad redan under 1000-talet. I jämförelse med övriga Södermanland är socknarna kring Kafjärden små. Socknen består i norr av slättbygd och i söder av skogsbygd, båda korsade av en rullstensås, Kjulaåsen. Sockennamnet kan innehålla ett fornnordiskt ord, kiul, med betydelsen skepp eller välvd höjd. I Kjula socken finns ca 815 registrerade fornlämningar. Huvuddelen av fornlämningarna ligger i 20 gravfält, varav ett par är från äldre järnåldern med huvuddelen från periodens yngre del. Vidare märks en fornborg, fyra runstenar, varav en Invgarssten, och hålvägar på åsen. Kjula kyrka ligger i ett område som är utpekat som en riksintressant kulturmiljö (D1). Området omfattar Hammarby, Jäder, Kjula, Sundby och Vallby socknar. I motiveringen av beslutet beskrivs området som en centralbygd, som speglar hur Mälardalen anpassades till landhöjning, växande befolkning mm. från bronsålder till 1800-talets sjösänkningar, med herrgårdslandskap från 1600-talet, inklusive minnen förknippade med Axel Oxenstiernas tid. I värdetexten nämns förekomsten av äldre bebyggelse, många fornlämningar, tidigromanska kyrkor och gamla färdleder, såväl till lands som till sjöss. Kjula kyrka ligger på Kjulaåsens krön. Kjulaby ligger öster om kyrkan. När Kjulaby storskiftades 1768 bestod byn av åtta gårdar. Nästa storskifte skedde 1806. Vid det laga skiftet 1859 fanns det 11 gårdar i byn, varav ett par flyttades till nya tomtplatser vid Väla. Manbyggnaderna i Kjulaby är uppförda under decennierna runt 1900. Flera av ekonomibyggnaderna är dock äldre. Söder och sydost om kyrkan ligger ett antal byggnader som har hört till kyrkans funktioner, bland annat kyrkskolan och den före detta prästgården. Öster och väster om kyrkogården löper två landsvägar. Hedvall, A. 1927. Kjula sockens krönikebok. Eskilstuna. Nationalencyklopedin, 11. Bra Böcker. 1993. Revidering av värdetexter för områden i Södermanlands län som är av riksintresse för kulturminnesvården enligt 2 kap 6 § lag om hushållning, med naturresurser mm. Riksantikvarieämbetet. 1996-08-27. Sörmlandsbygden 1988:2. Sörmlandsbygden 1996. Spår av tid. Södermanlands hembygdsförbund. Sörmländska kyrkor 104, 1947, 1967, 1998 Till Hembygden 1955 |
