Stäng fönster Åmål kn, ÅMÅLS KYRKA OCH ÅMÅLS GAMLA KYRKA KYRKOMILJÖ, Västra Götaland
Miljö - Beskrivning
| Beskrivning |
|---|
|
Åmål är Dalslands enda stad och belägen i landskapets nordöstra hörn vid Vänern. Staden och den omgivande landsbygden har sedan länge haft nära anknytning till varandra. I kyrkligt avseende har landsförsamlingen och stadsförsamlingen utgjort ett pastorat med gemensam kyrka. Pastoratet har under senare år också utvidgats med Mo, Tösse och Ånimskogs församlingar. Naturgeografiskt karakteriseras området av mindre dal- och strandbygder kring Åmålsån och en vik av Vänern där stadens centrum är beläget vid åmynningen. Vid Vänern finns skärgårdsnatur och inåt landet jordbruksbygder och skogstrakter. Området kring Åmålsåns mynning var tidigt en viktig handels- och marknadsplats, kallad Åmula Backe. Här uppfördes också den första kyrkan, 1379 finns det tidigast kända belägget för en kyrka i Åmål. 1643 utfärdades Åmåls stadsprivilegier. Bakgrunden var statsmaktens strävan att kontrollera handeln genom att anlägga en stad i Dalsland belägen mellan Brätte (Vänersborg) och Karlstad, då avståndet mellan dessa ansågs för stort. Bl a ville staten förhindra den trävaruexport som ägde rum till Norge. Staden kom på tidstypiskt sätt att anläggas med stadsplan som rutnätsmönster, vilket finns bevarat i centrum och som utgör riksintresse för kulturmiljövården. Åmål kom dock att förbli en relativt liten och obetydlig ort fram till industrialismen. På 1870-talet anlades Bergslagsbanan, Göteborg-Falun, och järnvägens reparationsverkstad och lokstallar förlades till Åmål. Som en följd av detta kom sedan ett flertal industrier att utvecklas. Åmål har idag tre kyrkobyggnader. Gamla kyrkan är uppförd 1669 på den medeltida kyrkplatsen. Huvudkyrkan, "Åmåls nya", från 1806 är belägen på Kyrkberget ca 500 m norr om gamla kyrkan. 1981 uppfördes Nygårdskyrkan på Västra kyrkogården, i stadens västra utkant. Ett begravningskapell finns på södra kyrkogården, ca en km söder om stadens centrum. Gamla kyrkan används idag för profant bruk, främst konserter sommartid. Genom sin storlek och höjdläget är Åmåls nya kyrka vida synlig och utgör ett tydligt landmärke i stadens centrala delar. Efter en stadsbrand 1777 upprättades en stadsplan där mark reserverades för ny kyrka och skola på berget norr om centrum. Vid branden förstördes 1600-talsskolan som låg vid Hamngatan nära gamla kyrkan. Kombinationen kyrka-skola överfördes därmed från gamla till nya kyrkan. Ny skola uppfördes 1781, ersatt 1900 med den bevarade f d läroverksbyggnaden i sluttningen söder om kyrkan. Intill finns också f d rektorsbostaden. Väster om kyrkan, på andra sidan Karlstadsvägen, är norra kyrkogården belägen och norr om kyrkan finns församlingshemmet från 1965, förbundet med kyrkan genom en kulvert. I kyrkoanläggningen ingår också två ekonomi- och förrådsbyggnader på kyrkogården. ARKIV: Antikvarisk-topografiska arkivet, ATA, Stockholm / Regionmuseum Västra Götaland, RMVG, topografiska arkivet, Vänersborg LITTERATUR: Collberg, Knut, Kyrkorestaureringen i Åmål, i Hembygden 1934 / Dalsland - Landskapets kyrkor, Forskningsprojektet sockenkyrkorna, kulturarv och bebyggelse 2003. / Gerdin, Arthur, Åmåls kyrka, medeltidskyrkan, gamla kyrkan, nya kyrkan, 1969. / Kyrkorna i Åmåls församling, skrift utgiven av Åmåls pastorat / Runelid Effe: Dalslands kyrkor, 1984. / Älvsborgs läns museiföreing, kulturhistorisk utredning 18, Åmåls kommun 1977 |
