Stäng fönster Vänersborg kn, SUNDALS-RYRS GAMLA KYRKA KYRKOMILJÖ, Västra Götaland
Miljö - Beskrivning
| Beskrivning |
|---|
|
Sundals-Ryrs medeltida socken tillhör Sundals härad som tillsammans med Nordals härad utgör ett av landskapet Dalslands historiska kärnområde. Området domineras till stora delar av bördig jordbruksmark på Dalboslätten, vilken naturgeografiskt sammanhänger med Västgötaslätten på andra sidan Vänern. Kontakterna över vattnet har lång tradition och kristnandet av Dalsland skedde från Västergötland. Dalsland, liksom Värmland, hörde ju tidigare till Skara stift. Sundals-Ryr var under lång tid, från medeltiden, tillsammans med Brålanda annexförsamling till Frändefors som också var ett s k regalt pastorat. Vid pastoratsregleringen 1962 blev Brålanda eget pastorat med Sundals-Ryr och Gestad (tidigare Bolstads pastorat) som annexförsamlingar. Sundals-Ryrs socken består av två naturgeografiskt tydligt åtskilda delar. Socknens östra del utgör en del av Dalboslätten med stora öppna åkermarker samt småbruten odlingsbygd. Den västra delen utgör en del av Kroppefjäll, ett skogbevuxet höglandsområde och vattendelare mellan sydvästra och sydöstra Dalsland. Med undantag av en relativt omfattande torpbebyggelse under 1800-talet har Kroppefjäll varit, och är, mycket glest bebyggt. Sundals-Ryr är en utpräglad landsbygdsförsamling utan tätort. Jordbruk har varit den dominerande näringen med en bebyggelse av små och medelstora gårdar. Ungefär mitt i socknen, vid Årbol, finns vid en vägkorsning en mindre bebyggelsesamling och centrumbildning med några gårdar, en skola och en nedlagd affär. Sundals-Ryrs medeltida stenkyrka är troligen uppförd under 1200-talet och belägen i östra delen av socknen. Kyrkan är bevarad men övergavs när den nya kyrkan byggdes 1903-06 ca 2,5 km längre västerut, i närheten av Årbol. Efter en restaurering 1944 återinvigdes gamla kyrkan och används sommartid parallellt med nya kyrkan, församlingens huvudkyrka. Sundals-Ryrs gamla kyrka är belägen vid en vägkorsning i kanten av ett skogsområde och ett öppet åkerlandskap. Intill kyrkplatsen rinner ett mindre vattendrag, Dälpan. Bebyggelsen i omgivningarna består av enskilda gårdar varav den närmsta bär namnet Prästeryr. Gården hette tidigare Ryrs stom, eller Stommen och var ursprungligen socknens prästgård, avsatt för prästens försörjning och kyrkans underhåll. Vid reduktionen, på 1680-talet, blev gården indragen till kronan och var till 1800-talets början boställe för bataljonspredikanter vid Västgöta-Dals regemente. 1936 byggdes en ny prästgård, ett komminsterboställe, intill nya kyrkan. Denna prästgård är sedan 2003 privatbostad. Själva kyrkoanläggningen består av kyrkan med omgivande kyrkogård, en fristående klockstapel och en mindre ekonomibyggnad. Klockstapeln är placerad strax söder om kyrkan och uppfördes 1941 som en rekonstruktion av en tidigare klockstapel på platsen. Denna var uppförd 1756, sannolikt med äldre föregångare och revs 1912. Den nuvarande klockstapeln, av klockbocktyp, är klädd med faluröd lockpanel och har ett skiffertäckt sadeltak. Ekonomibyggnaden är placerad i norra kyrkogårdsmuren och är ett utedass från ca 1940 som tillbyggdes med en förrådsdel på 1980-talet. Byggnadens fasader består av faluröd locklistpanel och pulpettaket täcks av korrugerad plåt. ARKIV: Antikvarisk-topografiska arkivet, ATA, Stockholm / Regionmuseum Västra Götaland, RMVG, topografiska arkivet, Vänersborg LITTERATUR, RAPPORTER: Brålandaboken, Brålanda, Gestad och Sundals-Ryr, Tre socknar på Dal, del 1, Vänersborg 1995 / Dalsland - Landskapets kyrkor, Forskningsprojektet sockenkyrkorna, kulturarv och bebyggelse 2003 / Gunnäs Sigfrid och Waldén Bertil, Kyrkor i Sundals härad, Konsthistoriskt inventarium, i Sveriges kyrkor, Dalsland, Stockholm 1931 / Runelid Effe, Dalslands kyrkor, 1980 |
