Stäng fönster Stockholm kn, RIKSBY, Stockholm
Miljö - Beskrivning
| Beskrivning |
|---|
|
Riksby Brommaplan med omgivningar kallades Centrala Bromma när det planerades. Stadsdelen, som är rik på fornlämningar, omfattar dels ett bostadsområde som sträcker sig från Åkeshovshallen i väster till Lillsjön i öster, dels flera koloniområden och det stora öppna flygfältet. Själva centrumanläggningen med hotell och medborgarhus ligger delvis i stadsdelen Åkeslund. Brommaplans rondell, Centralplan, var tänkt som en modern plats i det gamla Bromma och här skulle alla kommunikationer kunna tänkas stråla samman. Rondellen planerades för den växande biltrafiken till de nya stadsdelarna i Västerort. Riksby - rikt på fornlämningar från Vikingatiden På sluttningarna som omger Bromma flygfält fanns - då området 1933 började planeras - 243 urskiljbara gravar fördelade på 8 gravfält och dessutom det stora gravfältet vid Riksby med ett 30-tal högar. Riksby gård fanns kvar till omkr. 1930 och låg strax norr om nuvarande Riksbyskolan. Förhistoriska byar och gårdar i området var Glia, Linta och Ranhammar. När flygfältet började byggas fanns endast Ranhammars gård kvar och några enstaka lador. Vid Riksby gravfält finns en bildristning, vilket är sällsynt i stockholmstrakten. Vackra ristade runhällar ligger helt nära Drottningholmsvägen och vid den forna Gliavägen står en runsten med drakslingor. Både gravfältet och en boplats visar att Riksby var tidigt bebyggt. Äldre bebyggelse Norrby båtsmanstorp, stuga och parbod, troligen från slutet av 1700-talet är de enda äldre byggnader som finns bevarade i stadsdelen Riksby. Torpet låg på Riksby gårds ägor. Från 1630 hörde Riksby till Åkeshov medan gårdarna närmare flygfältet hörde till Ulvsunda. Åkeshov köptes 1904 av Stockholms stad och 1924 påbörjades en försöksodling av trädgårdsprodukter vid båtsmanstorpet. Den omfattande trädgårdsverksamheten flyttade 1945 till orangeriet vid Åkeshov. Koloniträdgårdar Koloniområdena, som ligger på gränsen till flygfältet, är ovanligt stora. Både trädgårdarna och stugorna är i hög grad välbevarade. Koloniträdgården Iris Lillsjönäs bildades 1917 och Riksby koloniområde 1930. Omkring 1940, då Riksby bebyggdes med bostadshus, fick flera kolonier, bl.a. koloniträdgårdsföreningen Linnéa, bildad 1921, flytta till de nya områdena Iris Glia och Kortenslund. Den största av dessa var Kortenslund med 214 lotter. Uppsägning av koloniträdgårdarna var möjligt eftersom områdena inte var stadsplanelagda. Ett flyttningsbidrag på 300 kronor underlättade genomförandet. De tre stora koloniträdgårdsföreningarna Linea, Iris och Riksby har idag ca 650 kolonilotter. Bromma flygplats En permanent landflygplats i Stockholm var föremål för statliga och kommunala utredningar under hela 1920-talet. Flygtrafiken från sjöflyghamnen vid Lindarängen begränsades till Helsingfors och till Visby, som inte heller hade landflygplats, medan trafiken till kontinenten gick till Bulltofta flygfält i Malmö. År 1929 reserverades det öppna fältet i Bromma för en flygplats. Dränerings- och tilljämningsarbeten påbörjades 1933 genom nödhjälpsarbete, och året därpå genomfördes en arkitekttävling för utformningen av flygplatsens byggnader. Det vinnande förslaget var ritat av arkitekt Paul Hedqvist. Flygplatsen stod klar våren 1936 och invigdes den 23 maj av kung Gustaf V. Invigningen av Bromma flygplats var en betydelsefull händelse i Stockholms kommunikationshistoria. Tidsmässigt krymptes avståndet från Stockholm till kontinenten och England från dygn till timmar. Den ursprungliga terminalen med stationsbyggnad, flygledartorn och hangar A i stram funktionalistisk stil ligger längs Flygplatsinfarten. Nordost om terminalen ligger hangarer och f.d. huvudverkstad från 1940-talet. Landningsbanor har förlängts och byggnader har tillkommit under årens lopp. Sedan Arlanda flygplats stod klar1960 har de stora hangarerna längs Ulvsundavägen och kontorsbarackerna för flyget vid Flygplatsinfarten successivt blivit överflödiga och tagits i anspråk för stormarknader m.m.. Kravet på minskning av buller och nedläggning av hela flygplatsen har debatterats sedan 1960-talet. Stadsplanering - de viktigaste planerna År 1938 fastställdes stadsplanen för Centrala Bromma som området då kallades. Planen omfattar västra delen av nuvarande Riksby med i huvudsak trevånings smalhus och några mindre tvåvåningshus utmed Spångavägen. Rondellen är symmetriskt planlagd med omgivande, diagonalt lagda bostadshus som har djupare utskjutande bottenvåningar med butiker. Planen för den östra delen av stadsdelen fastställdes 1940, också den med smalhus, men denna plan innehöll också ett antal punkthus i 5-6 våningar. Vissa politiker ansåg att Riksby var enformigt och behövde livas upp med punkthus, medan andra önskade en lugn och enhetlig stadsmiljö. Efter många turer och mycket diskuterande i både fastighetsnämnden och stadsplanenämnden uteslöts punkthusen och ersattes av smalhus 1942. Stadsplanen från 1945 omfattade rondellen och den närmaste omgivningen. Planen innebar att man bröt mot den symmetriska uppbyggnaden från 1938 och medgav en annan utformning av tomten där nu kyrkan och bensinstationen ligger. I en stadsplan från 1950-talet avsattes mark norr om rondellen för en brandstation. En stadsplan från 1982 innebar ytterligare byggnader i den del av centrum som ligger i Riksby. Bostadsbyggande Under andra världskriget byggdes fler hyreshus än småhus, men byggverksamheten var låg. Som uppmuntran kunde byggnadsföretag som byggde hus på stadens mark få lån upp till 90 procent av byggkostnaderna. Det gällde att bygga billiga lägenheter med modern bekvämlighet utan lyx. Riksby hörde till de områden i Stockholm där det uppfördes mest hus under 1940-talets början. Trots billiga hyror kunde det dock vara svårt att få lägenheterna uthyrda. Det gällde även Riksby. Den västra delen av Riksby bebyggdes 1939-1940 och den östra 1941-1945. Nästan hela området är bebyggt av byggmästare Baltzar Lundström och Byggnadsföreningen Svenska Bostäder. Lundström bildade bostadsrättsföreningar och byggde hus för föreningarna med goda lånevillkor, men han hade ändå svårt att få husen sålda. I samförstånd med stadens ledning bildades därför AB Svenska Bostäder år 1944. De som ritade flest hus i Riksby var Ernst Grönwall samt Hakon Ahlberg i samarbete med Backström & Reinius. Andra arkitekter, som också ritade flera hus, var Wejke & Ödéen för Stockholmshem, Nils Rissén på Lundströms kontor och Sven Wallander vid HSB. Den sistnämnde ritade tvåvåningshus vid Spångavägen för HSB. För övrigt finns några enstaka hus ritade av olika arkitekter. Ett vanligt bostadshus i Riksby är ett 9 m brett hus uppfört i tre våningar med lätt framskjutet fasadparti vid entrén, sadeltak, putsade fasader och franska fönster i stället för balkonger. En annan vanlig hustyp är trevåningshus med släta putsade fasader, pulpettak, franska fönster och portalomfattningar av rött tegel. De äldsta husen från 1939 har varken balkonger eller franska fönster, medan husen från 1944 och 1945 i östra Riksby har balkonger. Flera hus har fått balkonger under senare tid. Fasaderna är idag putsade men var ursprungligen slammade med synlig tegelstruktur. Hela området har en enhetlig karaktär och en sparsamhet i utformningen vilket delvis hade sin grund i de dåliga tiderna under krigsåren. Även området mellan husen har en enhetlig, väl planerad gestaltning liksom lekparken vid Båtsmanstorpet. Skolan Riksbyskolan, som ritades av arkitekt Paul Hedqvist, var en av de största folkskolorna i Bromma och togs i bruk 1944. Skolbyggnaden i 3-4 våningar är uppdelad på sammanhängande smala längor i rött tegel med flackt plåtklätt tak. En nyhet för Riksbyskolan var att en lägenhet iordningställdes för hemvårdsundervisning. I stadsplanen från 1943 fanns en tomt intill skolan på andra sidan Riksbyvägen avsatt för allmänt ändamål. Först 1950 uppfördes här en provisorisk gymnastikbyggnad. Byggnaden är numera riven. Bensinstationen Stadsplanen från 1945 medgav en bensinstation vid rondellen. Bensinstationen IC, Bilägarnas inköpscentral, stod klar 1953 och hade en fasadbeklädnad av kleinmosaik. Läget här vid Brommarondellen, där Drottningholmsvägen, Bergslagsvägen och Spångavägen strålar samman, var strategiskt bra för alla bilägare i de västra förorterna. Byggnaden har sedermera blivit kraftigt om- och tillbyggd. Kommunikationer Ängbybanan, spårvagn 11, drogs 1944 fram till Islandstorget och ersattes av tunnelbanan 1952. Före spårvagnen gick det busslinjer till innerstaden. Den äldsta var en motoromnibuss som invigdes 1907 och gick mellan Lillsjönäs/Kungsholms villastad och Kungsbron. Drottningholmsvägen fick sin nuvarande dragning på 1930-talet. Centrum Vid rondellen förlades på 1940-talet Brommapostens röda tegelbyggnad byggd efter ritningar av Lars-Erik Lallerstedt, postens dåvarande huvudarkitekt. På rondellens norra sida uppförde Bromma baptistförsamling på 1950-talet en kyrka och ett hotell med Örjan Lüning som arkitekt. Fasaden är klädd med kalksten. Planteringarna är ritade av Erik Glemme vid Stockholms stads parkavdelning. Konditori Finess, som ligger i huset, har bevarad inredning från 1950-talet. De sist tillkomna byggnaderna vid Brommaplan uppfördes på 1980-talet: ett kontors- och butikshus intill tunnelbanan, en paviljong i en våning med bl.a. servering och ett parkeringshus intill Drottningholmsvägen. Texten är baserad på boken Stockholm utanför tullarna - Nittiosju stadsdelar i ytterstaden, Stockholms stadsmuseiförvaltning och Stockholmia förlag 2003. Författare till avsnittet är Kerstin Mandén-Örn. |
