Stäng fönster Stockholm kn, ULVSUNDA INDUSTRIOMRÅDE, Stockholm
Miljö - Beskrivning
| Beskrivning |
|---|
|
Stockholms stads köpte egendomen Ulvsunda 1904 bl.a. för att bereda plats för industrier som behövde goda järnvägsförbindelser och tillgång till kaj. Närheten till Sundbyberg med dess framgångsrika industriutveckling bidrog till valet av lokalisering. Genom området hade Norra stambanan gått sedan1866 liksom den privat anlagda Västeråsbanan från 1876. Vid Bällstaviken fanns kajanläggningar och en spårvagnslinje startade 1914. Ett stort område, nästan dubbelt så stort som det nuvarande industriområdet, planlades för industrin. Stadsfullmäktige godkände en mindre del av planen 1912 – motsvarande stadsdelens centrala del. Utbyggnaden gick långsamt och få tomter uppläts eller såldes. En av orsakerna ansågs vara den dåliga tillgången till bostäder och dåliga kommunikationer. 1937 föreslogs att Ulvsunda industriområde skulle utvidgas. På grund av närheten till Bromma Flygfält begränsades byggnadernas höjd. Industrierna Förutom tidigare etableringar i området under senare delen av 1910-talet, som t.ex. AB Volta, Johan Olssons tekniska fabriker och Stockholms gummifabrik, påbörjades en viss nyetablering vid 1930-talets slut. Men det var först under 1940-, 50- och 60-talen som området fylldes av industrier. Nu etablerade sig en rad olika branscher; allt från tung verkstadsindustri till essenser för livsmedelsindustrin, som exempelvis Fructus fabriker. Arkitekten Ture Wennerholm ritade för Fructus och har också utformat Induktorn 27 för L M Ericssons Mätinstrument AB. Båda anläggningarna är från tidigt 1940-tal, utförda med arkitektonisk finess. För statens behov bebyggde Kungl. Byggnadsstyrelsen några tomter längs järnvägen, och på Ranhammarsvägen 12–14 anlades under 1930-talet FFA, Flygtekniska försöksanstalten, efter ritningar av Erik och Lars-Erik Lallerstedt. FFA utökade sitt område till Bryggerivägen 9–11 på 60-talet, arkitekt var Gustaf Rosenberg. Strax norr om anläggningen ligger Kungl. Generalpoststyrelsens industrier och centralförråd. Numera är postens verksamhet dock nedlagd och i huset inryms istället olika företag. Den största och helt dominerande anläggningen i Ulvsunda Industriområde var länge det jättelika Prippsbryggeriet. I slutet av 1960-talet koncentrerade företaget sin tillverkning till tre stora enheter, varav en i Ulvsunda, dit man också förlade sitt huvudkontor. Arkitekt var Anders Berg arkitektkontor med Lars Wahlman som ansvarig arkitekt. Anläggningen fungerar idag som stormarknad och grossistcentral för en rad olika företag som Bauhaus, ÖoB och Citygross. Den förändrade användningen har fört med sig tillbyggnader, men anläggningen bevarar ändå sin ursprungliga monumentala fabriksarkitektur och den är ett ståtligt blickfång vid Bällstaån. Arkitekturen i Ulvsunda industriområde håller ofta hög klass. Den prydliga och gedigna vardagsarkitekturen på nio av tomterna – bebyggda under 1940- och 1950-talet – står den flitige arkitekten Karl G.H. Karlsson för. Han har ritat en fjäder- och en snickerifabrik, en fabrik för tillverkning av bilkylare, en kartongfabrik, en ingenjörsfirma m.m. Utmärkande för byggnaderna är den högre kontorsdelen mot gatan, vanligen i tegel med en del dekorativa element – balkong, portal, burspråk eller liknande – och en tillverkningsdel med putsad fasad. I stadsdelen finns idag en hel del verkstadsindustri kvar, även om affärsföretag, grossistfirmor och kontor blir allt vanligare. Området har också förnyats med bebyggelse från de senare decennierna, framför allt i kv Magneten i söder, samt i områdets norra del. Bostäderna Avsaknaden av bostäder skapade problem för industriföretagen i området. På initiativ av lantegendomsnämnden och genom samverkan mellan olika företag bildades Aktiebolaget Ulvsunda Industribostäder år 1918. Den kuperade marken i stadsdelens sydvästra del, som i planen från 1912 avsatts för bostäder, ställdes till förfogande. I kvarteret Montören uppfördes sju hus med sammanlagt 144 lägenheter, varav 120 lägenheter bestod av ett rum och kök och 24 av enkelrum med kokvrå. Arkitekt och teknisk och ekonomisk ledare för projektet var Gustaf Larsson. Det dröjde till 1939 innan AB Familjebostäder fullföljde planen i de övriga kvarteren. Som en avskild idyll vid Ulvsundasjön ligger Johannesfred, bostadsområdet i stadsdelens sydöstra del. Det bebyggdes under 1940-talet med smalhus i tre våningar. Här byggde AB Familjebostäder, bostadsrättsföreningar och en arbetarbostadsfond med Björn Hedvall som arkitekt i slutet av 1940-talet. Källa: Stockholm utanför tullarna – nittiosju stadsdelar i ytterstaden, Stockholmia förlag 2003. |
