Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Nässjö kn, NORRA SANDSJÖ KYRKAS KYRKOMILJÖ, Jönköping

 Miljö - Beskrivning

Beskrivning
Norra Sandsjö socken utgör en tämligen flack och sjörik skogsbygd på höglandet, söder om Nässjö. Från Storasjön i nordväst rinner Emån genom socknen. Fornlämningsbilden är rik särskilt i anslutning till kyrkbyn som ligger vid Sandsjöns västra strand i socknens södra del. Här möts de gamla landsvägarna mellan Stockholm – Växjö och Jönköping – Karlskrona. Större delen av fornlämningarna härrör från järnålder. Sockennamnet förekommer i skrift första gången 1304. Under stormaktstiden uppstod fl era säterier i socknen, de största var Prinsnäs och Bodafors. Det förra vid Prinsasjön sydost om kyrkbyn har ägts av bl.a. släkterna Printzenskiöld, von Schéele och Armfelt. På 1700-talet startades ett manufakturverk vid Prinsfors söder om säteriet. Under sent 1800-tal uppstod där även tändsticksfabrik, kvarn och mejeri. 1864 fi ck Sandsjö en station vid den nyinvigda Södra stambanan, belägen söder om Storasjön. Där kom så småningom stationssamhället Bodafors att växa fram. Bland de industrier som etablerades märks främst Bodafors Möbelfabrik som grundades 1886 av John Zeinwoldt. 1918 förlade AB Svenska Möbelfabrikerna en av sina fabriker till orten som snabbt kom att expandera kring denna. 1930 blev Bodafors köping och avknoppades från Norra Sandsjö.

Kyrkan ligger vid stranden av Sandsjön medan kyrkbyn idag ligger kring landsvägskorsningen ett hundratal meter västerut. Mellan kyrkogården och prästgården, som ligger ett stenkast åt söder, är en sank ängsmark med en bäck och landsvägen. En gammal allé av ask och alm leder från landsvägen till kyrkogården. Sydost om kyrkogården reser sig ett ljust putsat församlingshem i två våningar från 1950-talet. Mellan kyrkogården och Sandsjön är en asfalterad parkering och ett timrat sockenmagasin i två våningar från 1814 med rödfärgad locklistpanel och sadeltak. Vid kyrkogårdens norra sida ligger ett ålderdomshem med låga längor från sent 1900-tal.

Mellan kyrkbyn och kyrkogården utbreder sig åkermark. I utkanten av kyrkbyn ligger den f.d. prästgården från 1709. Flera fornlämningar, bl.a. två runstenar, fi nns i kyrkomiljön och området kring Prinsnäs, vilket vittnar om att platsen haft betydelse redan under järnålder. Hela detta område är klassat som riksintresse för kulturmiljövården.

Den tornlösa kyrkan har tidigmedeltida ursprung och fick nuvarande salkyrkoplan vid om- och tillbyggnader under sent 1500-tal och 1696. Sista gången bekostat av Printzenskiöld på Prinsnäs. De putsade fasaderna är vitkalkade och det branta sadeltaket spånklätt.