Stäng fönster Vaggeryd kn, ÅKERS KYRKAS KYRKOMILJÖ, Jönköping
Miljö - Beskrivning
| Beskrivning |
|---|
|
Åkers socken avgränsas i öster av Lagan. Från norr till söder fl yter Väster- och Österån, mellan vilka höjdstråk sträcker sig. I sydost övergår det kuperade landskapet till fl acka, mossrika marker i anslutning till Store mosse. Skog har alltid dominerat socknen, varför jordbruket är begränsat. Innan 1800-talets utdikningar fi ck man köpa eller byta till sig säd från Östergötland och Skåne. Vanliga bytesföremål var vävnader, smide och vagnar. Socknens fornlämningar är koncentrerade till dalgångarna och visar på att bygden var brukad åtminstone under äldre järnålder. Namnet ”Aker” omnämns första gången i skrift 1299. Innan senare tiders pastoratsregleringar utgjorde Åker ett eget pastorat med Kävsjö som annex. Under 1800- talets nyodling såg socknen en kraftig befolkningsökning. Flera torp och backstugor tillkom. Främsta näringsfånget var kolning och kreatursuppfödning. Vid nästan varje gård fanns en smedja och vagnstillverkningen var utmärkande. 1810 anlades en masugn i Lomsjö och på 1830-talet järnbruket Elghammar. Järnhanteringen upphörde under bruksdöden vid seklets slut. En snickeriindustri tog delvis dess plats. Med järnvägens ankomst 1880-82 förvandlades byn Klevshult i socknens sydöstra ände till ett stationssamhälle där en såg etablerades. På platsen fanns sedan tidigare ett gästgiveri vid den gamla landsvägen. Åkers kyrkby ligger där vägarna från Klevshult i sydost, Skillingaryd i nordost, Bondstorp i norr och Kävsjö i sydväst möts. Byn ligger på ett fl ackt område med betesmark mellan Långasjön, Lillasjön och Västerån i väster och Österån bakom en lövskogsklädd ås i öster. Bebyggelsen är samlad kring den f.d. korsningen och utgörs av såväl äldre gårdar som egnahem. I södra änden ligger hembygdsgård, sjukhem och skola, sistnämnda en rödfärgad trälänga från omkring 1970. Kyrka och kyrkogårdar ligger något för sig tillsammans med gamla skolan söder om byn och vid Klevshultsvägens västra sida, omgivet av hagmark på övriga sidor. Vid vägens östra sida ligger en rad med 13 kyrkstallar. Dessa är knuttimrade och rödfärgade. Gavlarna är vända mot vägen och i några fall klädda med locklistpanel. Stallarna bär sadeltak med täckning av enkupigt lertegel, på de fl esta äldre. Längs vägen växer en björkallé. Gamla kyrkogården med kyrkan ligger väster om en kvadratisk asfalterad kyrkvall med gamla skolan i öster. Till vallen leder en lönnallé från vägen. Längs dennas norra sida sträcker sig nya kyrkogården och vid dess södra ligger den gamla lärarbostaden. Infarten flankeras av två kanthuggna granitstolpar. Gamla skolan är en timmerbyggnad i två våningar från 1863, klädd med smutsgul locklistpanel. Rundbågsgesimser och hörnpilastrar är vitmålade. Sadeltaket täcks av tvåkupigt lerte- gel. Lärarbostaden från omkring 1935 är byggd i 1 ½ plan och bär smutsgul locklistpanel. Sadeltaket täcks av tvåkupiga betongpannor. Åt norr är en veranda och takkupa, åt söder en balkong. Prästgården med huvudbyggnad från 1796 har ett avskilt läge på åsen i öster. Kyrkan är uppförd i typisk empirestil 1845. Långhuset har ett närmast fullbrett rundat kor i öster med sakristia i norr. I väster är ett torn med öppen, vitmålad trälanternin, fl acka takfall och krönande kors på kula med förgyllning. Fasaderna bär vitkalkad spritputs och genombryts av stora rundbågsfönster med ursprungliga blyspröjsade rutor. Långhuset har hela sju fönsteraxlar. En sydport är symmetriskt placerad. Kyrkan bär ett sadeltak med svartmålad plåttäckning. Sakristian har en ovanlig rundad plan. Interiören har kvar mycket av sin ursprungliga känsla. Vid arkitekt Paul Bobergs restaurering 1937-38 försågs kortaket med en målning av Torsten Hjelm och en ny altartavla tillkom. Orgeln är byggd av bröderna Söderling i Göteborg 1853, ett av få bevarade verk av dem. Nuvarande kyrka har haft två föregångare: en medeltida träkyrka och en tornlös stenkyrka från 1500-talet, vilka låg på samma plats. |
