Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Gislaved kn, GYLLEFORS KAPELL KYRKOMILJÖ, Jönköping

 Miljö - Beskrivning

Beskrivning
Gyllenfors ligger vid Nissans östra strand, vid gränsen mellan Båraryds socken i väster och Anderstorps socken i öster. Sedan 1948 ingår Gyllenfors i Gislaveds köping, från att tidigare ha hört till Anderstorps socken. Ursprunget till orten är fallen i Nissan, vilka nyttjats för kvarndrift sedan medeltiden. 1740 – 43 anlade kammarherre Gustaf Gyllenhöök och brukspatron Jon Camitz ett järnbruk på platsen, vilket döptes till Gyllenfors. Järnbruket levererade bl.a.
stångjärn till tråddragerier i Anderstorps socken, en viktig binäring till det magra jordbruket i denna skogs- och mossbygd. 1800-talet var i stora delar en nedgångsperiod för bruket. När det slutligen försåldes 1896 till Svenska Gummifabriks AB var verksamheten död. Istället byggdes nu en stor gummifabrik som kom att betyda mycket för bygdens utveckling. 1901 kom en anslutning till järnvägen Halmstad – Nässjö. Gyllenfors kom att bli ett mindre samhälle med industrin i centrum. 1937 upphöjdes Gyllenfors till municipalsamhälle, ett steg på vägen till den på sin tid omdebatterade sammanslagningen med Gislaved.

Gyllenfors kyrkogård och kapell ligger söder om gummifabriken och villasamhället Gyllenfors. Barrskogspartier omger kyrkogården i söder och öster, i norr utbreder sig villakvarter och i väster löper Åbjörnsgatan. Längs kyrkogårdens södra sida är en bäckravin. Kapellet från 1937 har formen av en basilika med det rakslutna koret vänt mot norr. I söder är ett litet vapenhus. Formspråket är reducerat i modernistisk anda. Fasaderna bär gulbruten puts och de flacka takfallen täcks av kopparplåt. Klockstapeln från samma tid är klädd med tjärad träpanel och har ett karakteristiskt svängt tak med skiffertäckning.

Gyllenfors kapell ligger på en kyrkotomt som näst intill är helt plan. Kännetecknande för den yttre miljön är bland annat begravningsplatsens inramning av en mur i kvaderhuggen granit på fastighetens västra respektive norra sida. Det är också i denna del som merparten av kyrkotomtens bebyggelse är placerad. På övriga sidor avgränsas kyrkogården istället av ett brunbetsat staket sammanfogat med pelare i huggen granit. Över hela kyrkotomten finns glest stående men dock resliga tallar. Som komplement till tallarna finns flera planteringar av städsegröna växter, såsom tujor. Blomsterrabatter förekommer sparsamt. Kyrkogården har karaktär av en skogskyrkogård och gravvårdarna saknar omgivande häckar. Den rumsliga indelningen av begravningsplatsen utgörs istället av de landmärken som tallarna och de städsegröna växterna bildar.

Gyllenfors kapell ligger i kyrkotomtens nordvästra del. Huvudingången till kyrkotomten är förlagd till Åbjörnsgatan i väster. Där möter besökaren först klockstapeln och därefter kapellets västra fasad. Entrén i form av kapellets vapenhus finns i söder. Från kapellets södra gavel löper en axel ut på kyrkogården. I fonden är denna axel markerad av ett stort kors i tjärat trä. Korset är sannolikt uppfört samtidigt som kapellet. Det korresponderar genom material och ytbehandling med klockstapeln, vilken även den uppfördes 1937. Förutom korset är platsen betydelse tydligt markerad genom kyrkomurens sidoarmar, vilka bildar ett exteriört rum framför korset. Platsen har på så vis fått karaktären av ett utvändigt altare. Detta understryks ytterligare genom den plantering som har gjorts invid stenmuren.

Idag är gångarna på kyrkogården belagda med asfalt, vilket förvisso underlättar tillgängligheten, men som genom sina släta ytskikt saknar det liv i materialet som exempelvis en grusad gång eller en gång belagd med stenplattor kan uppvisa.