Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Gnosjö kn, KÄLLERYDS KYRKAS KYRKOMILJÖ, Jönköping

 Miljö - Beskrivning

Beskrivning
Källeryds socken utgör en mossrik skogstrakt öster om Nissans dalgång, kuperad genom åsar och kullar. Källerydsån delar socknen i en nordlig och en sydlig hälft. Bygden har varit bebodd sedan stenåldern, vilket lösfynd tyder på. Sockennamnet omnämns i skrift första gången 1411. Fram till 1962 var Källeryd annex till Åsenhöga. 1648 förlänade drottning Kristina större del av socknen (vilken utgjordes av kronohemman) till Magnus Dureel. Denne blev sedermera landshövding i Kristianstads och Blekinge län. Dureel fi ck socknen på fötter igen efter de danska härjningar under Nordiska sjuårskriget. Till säteriet Källerö knöts en patronatsrätt, d.v.s. rätten att utse präst. Anläggandet av Nissafors järnbruk 1725 kom att betyda mycket för socknens ekonomiska utveckling. Körslor och kolframställning blev viktiga binäringar för bönderna. Bruket expanderade under Samuel Löfvenskiöld och dennes son Salomon. Under denna släkt blev Nissafors fideikommiss. 1938 upplöstes det dock och såldes. Det var slutet för bruket. Viss småindustri hade funnits i skuggan av bruket, bl.a. ett träsliperi, men annars hade fideikommisset haft en negativ eff ekt på företagandet. Detta trots tillkomsten av det lilla stationssamhället Nissafors 1901 vid järnvägen Borås-Alvesta.

Kyrkbyn ligger i socknens västra del, på en uppodlad höjdrygg nordost om stationssamhället. Hagmarker och ekdungar är påtagliga inslag i närmiljön. I byn fanns tidigare det gamla säteriet Källerö, som hade en stark koppling till kyrkan från Dureels tid. Idag utgörs den lilla byn av några villor från 1900-talet, belägna i en rad vid vägens östra sida. Kyrka och kyrkogård ligger vid västra sidan. Norr om kyrkogården är en asfalterad parkering och en tvåvånings skollänga i tegel från 1950-talet med skolgård och vitputsad lärarbostad från samma tid. Mitt emot kyrkogården på vägens östra sida befi nner sig den f.d. småskolan från 1917, en ljusgrå reveterad träbyggnad med brutet, tegeltäckt tak med valmad spets. Byggnaden är idag församlingshem. Kyrkan är uppförd på bekostnad av Dureel 1672 med långhus och fullbrett, rakt avslutat kor av marksten och sandstenskvadrar. Det vitputsade nygotiska tornet med kopparklädd spira tillkom 1875. Kyrkan återuppfördes efter en brand 1904. Dureels kyrka föregicks av en förfallen, sannolikt medeltida, träkyrka. Paret Dureel är gravlagt i ett stort kor under altaret.