Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Lund kn, SILVÅKRA KYRKOMILJÖ, Skåne

 Miljö - Beskrivning

Beskrivning
Byn Silvåkra ligger omkring 2 mil öster om Lund, belägen på en mindre högrygg strax sydöst om Krankesjön med sitt rika fågelliv och omgivande strövmarker. Byn omges av flacka, öppna sandslätter som främst används som betesmark. Strax söder om byn finns ett kärr, vilket är en rest av Silvåkrasjön. Orten tillhörde tidigare Torna Härad men ingår sedan 1974 i Lunds kommun. Den äldre bystrukturen är relativt välbevarad med bebyggelsen placerad längs bygatans norra sida och utmed vägen mot Harlösa. Vid enskiftet 1833–35 fanns 12 gårdar och sju numrerade gatehus. Efter skiftet låg endast fem av gårdarna kvar. Samtliga av de kvarvarande gårdarna låg då väster om Silvåkrabäcken som rinner genom byn jämte Harlösavägen. Först under 1800-talets mitt återuppstod bebyggelse öster om bäcken. År 1878 hade byn flertalet industriella verksamheter så som bränneri, kvarn och tegelbruk. Silvåkra tegelbruk hade tegel­produktion mellan 1825 och fram till sekelskiftet 1900, men tegel hade tillverkats i byn sedan medeltiden.

Prästgården från 1870-talet ligger strax intill kyrkan. Bebyggelsen härrör framförallt från 1800-talets senare hälft, däribland skolan och smedjan. Kring den nedlagda stationsbyggnaden finns en mer samlad grupp byggnader från det tidiga 1900-talet. En allé förbinder byn med Silvåkra herrgård som uppfördes i nyklassisk still 1803–1807. Byns äldre historia går bak till förhistorisk tid och i socknen finns ett stort antal fornlämningar. Första gången byn Silvåkra omskrivs var 1494, då benämns byn ”Sel-agher”, troligen anspelar namnet på växten sälg. Betydelsen skulle således kunna vara ”sälgåkern”.