Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Leksand kn, SILJANSNÄS KYRKAS KYRKOMILJÖ, Dalarna

 Miljö - Beskrivning

Beskrivning
Siljansnäs kyrka är belägen på det näs som skjuter ut i Siljans södra del och som avgränsas av Siljan i norr, Byrviken i söder och Österviken i öster. Kyrkan ligger i anslutning till Byrviken, en lång smal vik med väst-östlig riktning som i öster mynnar ut i Österviken där Leksands kyrka ligger.

Bygden domineras av glest bebyggda och kuperade skogsområden, belägna väster om själva näset. Mitt på näset reser sig Björkberget över 300 meter över havet. Jordbruksmarken och bebyggelsen är koncentrerade på bergets sydsluttning, ner mot Byrviken. Bygden har flera välbevarade byar av stort kulturhistorisk värde. Sammanflätade och tättbebyggda bymiljöer med huvudsakligen timmerhusbebyggelse är typiska för det öppna odlingslandskapet kring Siljan.

Byarna närmast kyrkan, Björken, Hallen och Bäckbyn, är numera hopväxta. De förenas vid Brattåkren där kyrkan och prästgården står. Kyrkobyggnaden bildar en mittpunkt i den fysiska samhällsstrukturen och strax norr om kyrkan ligger samhällets centrum med skolor och bibliotek. Kyrkotomten och kyrkogården sluttar mot söder och Byrviken, som skymtar nedanför.

Övrigt
I Dalarnas Museums kulturhistoriska miljö- och bebyggelseanalys är kyrkomiljön med prästgården och en stor del av angränsande bybebyggelse utpekad som kulturhistoriskt värdefull. Björken, norr och väster om Prästgården utgör ett s.k. regionalt intresse för kulturmiljövården: I söder utgör Näsbyggebyn ett s.k. lokalt intresse medan byarna Almo och Alvik är av riksintresse för kulturmiljövården.

Övriga byggnader
Prästgården är belägen i anslutning till kyrkan, i väster i höjd med tornet. Den är förbunden med denna genom en mindre gång. Huvudvägen till prästgården är anlagd i norr och utgörs av en planterad allé.
Prästgården tillkom i samband med bildandet av församlingen och tillträdandet av första kyrkoherden, 1876. Till anläggningen hörde ursprungligen en fägård som revs på 1910-talet, kvar finns mangårdens huvudbyggnad med flyglar. Byggnaderna har i stora drag behållit sin ursprungliga karaktär och de bildar med trädgården och kyrkobyggnaden en miljö av kulturhistorisk betydelse
(Se ”Prästgårdsinventering”, 1976; 1993)