Stäng fönster Borlänge kn, HAGAKYRKANS KYRKOMILJÖ, Dalarna
Miljö - Beskrivning
| Beskrivning |
|---|
|
Såväl kommunen som församlingen var i behov av centralt belägna och ändamålsenliga lokaler för sin verksamhet. Området kring den valda platsen kom senare att utvecklas till del av nuvarande Borlängesamhällets stadskärna. Parterna beslöt att anläggningen skulle uppföras på tomten som församlingen tidigare inköpt från Stora Kopparbergs Bergslag. En idétävling utlystes mellan flera valda arkitekter. Uppdraget att utforma anläggningen tillföll arkitekt John Åkerlund, Stockholm. Det första spadtaget togs i september 1934 och byggnaden invigdes i september 1936. Hagakyrkan var avsedd att bli Borlänges stadskyrka, men till sin karaktär skiljer sig byggnaden markant från de flesta kyrkor. Detta beror på att kyrkan utgör en integrerad del av ett större byggnadskomplex med mångsidiga funktioner samt att kyrklig verksamhet och borgerliga funktioner förenats i en gemensam byggnad. Anläggningen har likheter med klosterarkitekturen där byggnader sammankopplas kring en klostergård. De unika särdragen gäller såväl avseende föreningen av funktioner som bebyggelsekaraktären. Vid tidpunkten för uppförandet var området obebyggt och byggnaderna uppträdde därför som en samordnad och friliggande bebyggelsegruppering. Till viss del och sett i sin helhet förmedlar anläggningen associationer till italiensk palats- och klosterarkitektur. Portalen i fasadens mitt förenar båda flyglarna och markerar ingången till anläggningens inre gård. I bakgrunden kyrkobostället, ett av de två bostadshusen som sluter gården på södra sidan. Anläggningen uppställdes så att den långa nordliga sidan utformades som huvudfasad, med entréer vända mot gatan. Östra flygel avsattes till kyrkans funktioner medan den västra tillföll kommunens förvaltning. Flygelbyggnaderna mot huvudgatan har två våningar var, över en halv källarvåning. De är sammanbundna i mitten genom en lägre och i fasaden indragen portalbyggnad. Sidobyggnaderna är lägre och sammankopplade i vinkel med huvudflyglarna. Två likartade och fristående bostadshus sluter anläggningen på baksidan, i sydost. Hela anläggningen är anlagd kring en mittaxel som löper rakt igenom parken, mittportalen, den inre trädgården och mellan de fristående bostadshusen på baksidan. Innanför byggnadernas kransuppställning skapades en innergård, med karaktär av klosterträd-gård. Damm, låga murar och noggrant vald vegetation underströk den avsiktliga intimiteten som valdes som tema för den inre gården. Framför anläggningens offentliga sida och huvudfasad, i nordväst, anlades en öppen park. Denna har kvartersindelningar och planterade alléer riktade mot portarnas axlar. Skickligt utnyttjas nivåskillnader i terrängen och mellan olika delar av trädgården. Det finns påtagliga drag av renässansens trädgårdskonst i de påkostade gårdarna som ritades av trädgårdsarkitekt Sven Hermelin, men Hagaträdgårdarna är i synnerhet representativa för det klassicistiska idealet. |
