Stäng fönster Borlänge kn, STORA TUNA KYRKAS KYRKOMILJÖ, Dalarna
Miljö - Beskrivning
| Beskrivning |
|---|
|
Genom sitt strategiska läge mellan övre Dalarna och Bergslagen har platsen i alla tider varit en knutpunkt för viktiga kommunikationsleder över land och vatten. Därmed blev Tuna en mötes- och samlingsplats i många avseenden. Under såväl äldre som modern tid har området präglats av industriell verksamhet, gruvdrift och bergsbruk. Stora Tuna kyrka ligger sex kilometer söder om Borlänges centrum, och numera flätas det traditionella och uråldriga odlingslandskapet samman med industrier och bostadsområden. Strax norr om kyrkan rinner Tunaån och den gamla landsvägen löper förbi strax utanför kyrkan i väst. I öster ligger den nya riksvägen, som också utgör gräns för den nya kyrkogården. Ett par kilometer öster om kyrkan rinner Dalälven. Kyrkan är uppförd i ett öppet slättlandskap där byggnadens monumentala siluett dominerar den kringliggande bygden. I anslutning till kyrkan består ett flertal byggnader från olika perioder med anknytning till den forna kyrkbyn. Bland dessa kan nämnas prästgård, klockargård, vaktmästarbostad, kommunal-hus och kyrkskola. Övrigt På kyrkvallen restes år 1882 en minnessten över Johan Olof Wallin - "Davidsharpan i Norden"- som föddes i Skomsarby 1779. Öster om kyrkan står monumentet "Bruten våg", som restes till minnet av de 48 personer från Dalarna som följde fartyget Estonia i djupet. Övriga byggnader Stora Tuna prostgård är belägen ca 200 meter nordost om kyrkan och sammanbunden med den-na genom en planterad allé. Den omfattar boningshus och två flyglar; söder om kyrkoherdebos-tället ligger ekonomibyggnader uppförda på 1970-talet för kyrkogårdsförvaltningens räkning. Ursprungligen omfattade gården ett mycket större antal byggnader, år 1725 redovisas ett fyrtio-tal. Nuvarande boningshus flyttades 1703 hit från Ornäs. Huset fick i stort sitt nuvarande utse-ende 1870, men har sedan dess genomgått flera förändringar. Byggnaden inrymmer numera bostad i övervåningen och expedition och samlingslokaler i bottenvåningen. Flyglarna anges härstamma från 1700-talet. Stora Tuna prostgård bedöms vara en av stiftets ansenligaste. Även trädgården och större delen av ekonomibyggnaderna anses vara av byggnadshistoriskt intresse. (Se Prästgårdsinventering: 1976, 1993) |
