Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Malung-Sälen kn, MALUNGS KYRKAS KYRKOMILJÖ, Dalarna

 Miljö - Beskrivning

Beskrivning
Malungs kyrka ligger fritt på ett näs, på Västerdalälvens östra strand, i höjd med Prästön. Söder om kyrkan avgränsas kyrkotomten av en liten vik där en bäck mynnar ut. En stenbro (från 1826) över bäcken markerar den gamla landsvägens ursprungliga sträcka till och förbi kyrkan.
Bäcken, Smäckan, utgör även norra kyrkogårdens östra gräns. Kyrkans västra portal med torn är vänd mot älven.

Kyrkans läge, avskilt omkring ett par kilometer från Malungs centrala delar, ter sig idag lite märkligt i förhållande till tätortens efterföljande fysiska utveckling. Malungs nya centrum, vid Grönland, tog form under 1800-talet. När en upprustning av kyrkan aktualiserades på 1860-talet diskuterades därför även ett förslag att flytta kyrkan till ortens nya centrum.

Övrigt
En minnessten över kungliga besök är uppställd mot tornet. Den bär underskrifterna av Gustav V och Victoria från 1924 samt av Gustav VI Adolf från 1953.

Övriga byggnader
Malungs prästgård låg ursprungligen söder om kyrkan, med mangård närmast kyrkan, intill kyrkogårdsmuren, och fägård söder om bäcken. Gården flyttades till sitt nuvarande läge, strax nordväst om kyrkan, kring mitten av 1700-talet. Orsaken anges ha varit brandfaran för kyrkan och behovet att utvidga kyrkogården.

Under de senaste decennierna har prästgårdsmiljön genomgått omfattande förändringar. Mangårdsbyggnaden inrymmer numera församlingshem medan kanslifunktionen är förlagd till en fristående vinkelbyggnad. Trädgården har ersatts med stora öppna gräsytor, gång och grusplan har asfalterats. Den numera asfalterade Kyrkvägen genomkorsar prästgårdstomten. Tiondeboden ligger öster om vägen där även fägården låg förr. Driften av gården upphörde 1955.
Den äldsta byggnaden på gården utgörs av en murad källarbyggnad daterad 1754, årtalet för gårdens flytt till platsen. De kvarstående f.d. bostadshusen som tillkom på 1870-talet har genomgått stora förändringar på 1970-talet.
(Se ”Prästgårdsinventering”, 1976; 1993)