Stäng fönster Borgholm kn, FÖRA KYRKAS KYRKOMILJÖ, Kalmar
Miljö - Beskrivning
| Beskrivning |
|---|
|
Samspelet mellan förutsättningarna i naturlandskapet och bebyggelsens och kyrkornas lokali-sering är på Öland mycket tydligt. Den långstäckta ön präglas av den östra och västra landbor-gen som i nord-sydlig riktning löper genom det flacka landskapet och till vilka öns huvud-vägar och mesta bebyggelse är lokaliserad. Kyrkorna utefter den östra landborgen från Gräsgård till Gärdslösa utmärks i första hand av läget på strandvallen i ett öppet landskap och utgör också vanligen en del av de karaktäristiska och ofta välbevarade radbymiljöerna. Norr om Egby och upp mot Föra tonas sambandet mellan de äldre bylägena, vägnätet och kyrkornas lokalisering successivt ned när det gäller orienteringen till landborgarna. Här dominerar i stället ett mindre regelbundet nät av morän-ryggar och strandvallar ofta orienterade i nordväst - sydöstlig riktning. Något som givit ett annat underlag för bebyggelsens orientering. Föra socken är belägen på Ölands smalaste del. Den ligger i ett öppet landskap som närmast kan karakteriseras som fullåkersbygd. I norr gränsar socknen till Persnäs socken och i söder till Alböke och avståndet till vattnet mot väster och öster är bara några kilometer. Socken sträcker sig från kust till kust och har 17 byar varav sex stycken är radbyar. De övriga byarna har en oregelbunden bystruktur. Kyrkan och den intilliggande byn ligger ca 100 meter öster om den östra landsvägen. Föra by är ett exempel på en dubbel radby där gårdarna ligger på ömse sidor om bygatan. Ladulängor-na i byn är delvis sammanbyggda längs bygatan. De är uppförda i både skiftesverk och kalk-sten och några ladugårdar med avrundade, dösade, hörn, en utformning som är speciell för norra Ölands stenlador. I byn finns flera välbevarade gårdsanläggningar och enskild bebygg-else och bytomterna har troligen legat här sedan 1300-talet. Bygatan är slingrande, delvis kantad av stenmurar och lövträd. Strax öster om kyrkan ligger folkskolan, uppförd på 1920-talet samt den f.d. småskolan, upp-förd ca 1880. Väster om kyrkan ligger en folkskola från 1900-talets första hälft. Idag används de två förstnämnda byggnaderna som bostäder och skolbyggnaden i väster som församlings-hem. Söder om kyrkan ligger den gamla prästgården och i nordöst arrendatorgården. Strax söder om kyrkogården finns ett rest stenkors med latinsk inskription. Korset är daterat till 1431 och är ett minneskors över prästen Martinus som genom ett misstag skall ha blivit ihjälslagen av en fogde 1431. Socknen har flera fornlämningar i form av bl.a. områden med husgrunder och gravar liksom omfattande stensträngsområden, där man bl.a. kan urskilja fägator, åkrar och ängar. I några av sjömarkerna finns även ett omfattande husgrundsområde från järnåldern med tillhörande stensträngssystem. Miljön kring Föra kyrka är ålderdomlig framförallt längs bygatan. Till känslan av ålderdom-lighet bidrar även Martinuskorset och kyrkans eget medeltida torn liksom den murade stig-luckan i söder. Viktiga för miljön är även det två byskolorna som ligget som två pendanger väster och öster om kyrkan och representerar ett senare skede i kyrkomiljön ett skede till vilket även bårhuset kan räknas. Kyrkan ligger i utkanten av byn men känns ändå som en samlande kraft. Sannolikt kommer det sig av att de till kyrkans associerade byggnader mer eller mindre omsluter kyrka och kyrkogård. I nordöst ligger arrendegården, i öster en av skolorna, i sydöst bygatan, i söder prästgården och i väster ännu en skola. Sammantaget har den sammanhållna miljön kring kyrkan som uppvisar tidsskikt från medeltiden till idag och som har en lång kontinuitet om sockencentrum, ett stort kulturhistoriskt värde. |
