Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Borgholm kn, GÄRDSLÖSA KYRKAS KYRKOMILJÖ, Kalmar

 Miljö - Beskrivning

Beskrivning
Gärdslösa kyrka och kyrkogård ligger intill och väster om vägen mellan Bredsätra och Långlöt, norr om byarna Norra och Södra Gärdslösa. Kyrkan är belägen på landborgen och strax norr om kyrkmiljön finns Störlinge södra kvarnbacke som är ett gravfält med resta stenar och stensättningar. Söder om kyrkogården ligger kyrkplanen där man rest en minnessten över skalden E J Stagnelius. Stagnelius far var prost i församlingen och Stagnelius tillbringade sina barndomsår i prästgården intill. Porträttmedaljongen på stenen är utförd av skulptören Arvid Källström. Minnesstenen avtäcktes midsommarafton 1924. I väster finns före detta bårhuset sammanbyggt med församlingshemmet. I nordväst finns också grunden till ett gammalt gilleshus. Runt om kyrkomiljön breder jordbruksmarker ut sig åt både öster och väster. I öster ser man havet.

Samspelet mellan förutsättningarna i naturlandskapet och bebyggelsens och kyrkornas lokalisering är på Öland mycket tydlig. Den långstäckta ön präglas av den östra och västra landborgen som i nord-sydlig riktning löper genom det flacka landskapet och till vilka öns huvudvägar och mesta bebyggelse är lokaliserad. Kyrkorna utefter den östra landborgen utgör också vanligen en del av de karaktäris-tiska och ofta välbevarade radbymiljöerna. Få kyrkor är lokaliserade till kalkplatån, in mot det mellanliggande alvaret eller mittlandsskogen.

Gärdslösa kyrka är belägen på östra landborgen i en fornlämningslik trakt norr om byarna Norra och Södra Gärdslösa. Kyrkoanläggningen ligger inte ”mitt i byn” utan är belägen vid landsvägen med en större jordbruksenhet som närmsta granne. I övrigt består omgivningarna av öppen odlingsmark. Gärdslösa prästgård ligger förhållandevis långt från kyrkan närmare bestämt 1 ½ km söder om kyrkan i Södra Gärdslösa. Församlingen har haft ovanligt många olika prästgårdar på olika platser i socknen vilket har varit en följd bl a av kungliga direktiv och bränder. Den nuvarande prästgården är delvis uppförd 1792 och tillbyggd 1816. Prästgårdens mangårdsbyggnad ger ett egendomligt intryck där bottenvåningen och den påbyggda ovanvåningen har olika karaktär.