Stäng fönster Eksjö kn, Hässleby kyrkogård kyrkomiljö, Jönköping
Miljö - Beskrivning
| Beskrivning |
|---|
|
Hässleby socken utgör en utpräglad skogsbygd i östra änden av Eksjö kommun och Jönköpings län. Åkermark är föga representerat. Antalet fornlämningar är fåtaligt. Genom socknen rinner åarna Brusaån och Silverån. Sockennamnet ”Haesleby” omnämns första gången i skrift 1337. I öster ligger Mariannelunds köping. Tätorten har växt upp vid Brusaån där landsvägarna från Eksjö, Vimmerby och Hultsfred möts. På platsen fanns sedan tidigare säteriet Mariannelund. Detta har ägts bl.a. general von Siegroth, som på 1700-talet anlade en manufaktur vid ån, och brukspatron C W Sjögren. Ett annat gammalt säteri i socknen är Sjögle som i senare tid ägts av släkten Nordenskjöld. Med anläggandet av Nässjö-Oskarshamns järnväg på 1870-talet spirade ett stationssamhälle i Mariannelund. En stor trä- och mekanisk industri etablerades: fabriker för sulfitmassa, möbeltillverkning, sågverk och mekaniska verkstäder. Den tätort som växte upp blev en viktig utlastningsplats för trävaror. Mariannelunds praktiska skola som inrättades 1905 fick betydelse för utvecklingen. 1928 fick samhället rättigheter som köping. 1901 uppfördes ett sanatorium norr om tätorten. Syftet var bekämpandet av den grasserande lungsoten. Hässleby kyrkby ligger i den västra utkanten av Mariannelund. På platsen möter vägarna från Kråkshult och Karlstorp i söder vägen Eksjö-Vimmerby. Området präglas av villabebyggelse från framför allt 1970-talet. Ett stycke väster om kyrkan ligger en hembygdsgård på en höjd. Direkt norr om kyrkan finns en skolbyggnad från sent 1800-tal i 1 ½ plan med gulmålad lockpanel, sadeltak med täckning av enkupigt lertegel och frontespis. Väster om kyrkan är en medelst allé tudelad asfaltsparkering. Söder om denna sträcker sig en ekonomilänga från 1975 längs kyrkogården. Byggnaden som rymmer toalett, personalrum och förråd bär grå sprutputs och valmat sadeltak med täckning av betongpannor. Arkitekt var Börje Stigwall, Eksjö. Hässleby kyrka är uppförd 1859 efter ritningar av arkitekt F W Scholander. Det är en spritputsad salkyrka, avfärgad i vitt. Öster om det rakslutna koret är en kvadratisk sakristia. Rundbågsfriser i gavelpartierna ger liksom de rundbågiga muröppningarna och det sadeltakskrönta tornet en nyromansk prägel. Fönster och portar är ursprungliga. Kopparplåt tjänar som taktäckningsmaterial. |
