Stäng fönster Linköping kn, Vreta kloster kyrkomiljö, Östergötland
Miljö - Beskrivning
Beskrivning |
---|
VRETA KLOSTERS KYRKOGÅRD Kyrkogården ligger på en grus och sandhöjd i det närmast totalt till åker uppodlade landskapet. Kyrkogårdens omgivning Väster om kyrkogården ligger en parkering med en rödfärgad toalett och ekonomibyggnad och en mindre parkering. En större turistanpassad parkering finns lite längre bort i sydväst. Väster om parkeringen finns ekonomidelen av klosterruinen där bostäder för lekbröderna, vandrarhem och magasinsbyggnader funnits. Längst i väster finns den enda bevarade klosterbyggnaden, en magasinsbyggnad i kalksten, från 1200-talet. Norr om kyrkan finns huvuddelen av klosterruinen och i nordväst den gamla prästgården med byggnader från 16-, 17- och 1800-tal. Norr om denna den ligger den gamla skolan. Norr om vägen mot Ljungsbro ligger den nuvarande skolan och Göta kanal. I nordöst finns Vretaskolan, länets lantbruksgymnasium. Söder om kyrkogården ligger det före detta fattighuset som senare varit pensionärshem. I sydöst finns Klostergården som är ett aktivt jordbruk. Hela anläggningen omges av öppen jordbruksmark. Vreta var under tidig medeltid stamgods för den kortvariga Stenkilska kungaätten. Godset övergick till att bli nunnekloster redan i början av 1100-talet då Kung Inge d ä donerade jord till ett kloster i Vreta socken. Klostret, sannolikt tillhörande benediktinerorden, är ett av de tidigaste etablerade klostren i landet. Det var ett nunnekloster avsett främst för döttrar i de kungliga familjerna. År 1162 lät kung Karl Sverkersson förändra klostret till ett cisterciensiskt nunnekloster. Klostret fick under hand en mängd egendomar och var under lång tid ett av de rikaste klostren i Sverige. På 1560- talet lämnades klosterbyggnaderna att förfalla. Kvar står en ekonomibyggnad samt ruiner efter raserade och nedrivna byggnader. Området iordningställdes av arkitekt Erik Lundberg i samband med den omfattande restaureringen av klosterkyrkan 1915-17. Den bevarade ekonomibyggnaden, klostrets spannmålsbod, är daterad till 1289, och reparerades samtidigt med kyrkan 1915-17 och iordningställdes som stenmuseum. |