Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Svenljunga kn, LstO Kulturmiljöer i kommunerna: Kinnahus och Mölneby, Västra Götaland

 Miljö - Beskrivning

Beskrivning
7. FBK Kinnahus och Mölneby, Östra Frölunda socken

Medeltida borganläggning och storjordbruk vid Mölneby gård

Mellan Mölneby och Östra Frölunda samhälle består dalbottnen av sand och mosediment avsatta under istiden i en sjö. Genom sedimenten slingrar idag Ätran i stora meanderbågar. Området har tidigt varit av intresse för människan. Strax väster om Mölneby i det flacka moränområdet, inramat av Lillån, har man funnit bl a en skafthålsyxa, slipade flintyxor, en oslipad tunnhackig yxa och ett antal andra flintföremål. Fynden visar på att området har varit väl lämpat för bosättning redan under den yngre stenåldern. Terrängen i området var under förhistorisk tid sannolikt betydligt sankare än idag. Ätran var ur transportsynpunkt en viktig handelsväg mellan kusten och det inre av Västergötland. Under de många krigen mellan Sverige och Danmark kom de äldre vägsträckningarna längs Viskans och Ätrans dalgångar att spela mycket stora roller såsom den svenska krigshärens operationslinjer. För att kunna övervaka den viktiga färdvägen kallad "ridhväg" längs Ätrans dalgång anlades på 1200-talet ett spärrfäste kallat Kinnahus (eller Kinnaholm, Kindahus och Kindaholm) på en udde vid Lillåns utlopp i Ätran cirka 2 mil från den forna riksgränsen. Härigenom hoppades man också kunna trygga den utomordentligt viktiga förbindelsen mellan Älvsborg och Jönköping. Gränsfästet omnämns för första gången år 1306 då det belägrades av en dansk här. Fästet belägrades återigen av danskarna år 1452. Under Nordiska sjuårskriget 1563-1570 spelade såväl Kinnaborg vid Kinna i Viskadalen som Kinnahus i Ätradalen en icke obetydlig roll. Kinnahus tillhörde den äldre typ utav befästningar vilka i första hand avsågs såsom tillflyktsort för befolkningen vid krigstid och stödjepunkt för försvaret. De ännu fullt skönjbara resterna av det gamla fästet bildar en icke fullt regelbunden fyrkant med 100-150 meters sida. Huvudfronten är riktad mot öster, där en tredubbel försvarslinje bildas genom vallar och gravar. Försvarslinjen var här kraftigast då den enda vägen in mot fästet leder in här från öster. På övriga sidor är anläggningen begränsad av Ätran och Lillån. Den yttre vallen har varit försedd med flankeringstorn vilket troligtvis även den andra försvarslinjen med av vall och grav har varit. Själva kärnfästningen består av en fyrkantig platå i nordvästra hörnet av anläggningen. På platån syns lämningar av flera byggnader, bl a en stenbyggnad som kan ha varit en tornbyggnad. Anläggningen är idag till synes osymmetrisk men detta kan förklaras av att borgkärnan ligger med två sidor mot den nuvarande, respektive en äldre flodbädd av Ätran. Någon arkeologisk undersökning har ej förekommit inom anläggningen varför det är svårt att säga något om ålder och material i konstruktionerna. Ett karaktäristiskt drag för medeltidens försvarsanläggningar är dock valet av plats på en holme eller udde, som sedan avdelades av en vallgrav in mot land.



På östra sidan av Ätran ligger Mölneby gård som under 1800-talet byggdes upp till den mäktigaste egendomen i bygden med förlagsverksamhet, skogs- och bruksimperium samt storjordbruk. Grundaren till detta imperium var Anders Hansson. Han bedrev en framgångsrik förläggarverksamhet, och 1847 inköpte han "Mölneby Västergård" vilken han efter hand utvecklade till Sjuhäradsbygdens första egentliga storjordbruk. Genom inlösen av flera gårdar i byn Mölneby kunde odlingsarealen mångdubblas. Han uppförde efter skånsk modell stora stenladugårdar för hundratals djur. Till gärden hörde även mejeri och en vattendriven kvarn. Vid Tegelvik anlades vidare ett tegelbruk. Genom inköp av ett stort antal skogsgårdar i Sjuhäradsbygden, Halland och Småland skaffade han sig också kontroll över ett flertal viktiga vattenfall i Ätrans nedre lopp. Anders Hansson utvecklade vävnadshandeln med eget ull¬spinneri och vadmalsstamp samt delägarskap i färgeri och tryckeri. Tillsammans med gården Lerbäcksbo där Måns Hansson var stor förläggare på 1830-1840-talen bildade Mölneby ett viktigt förläggarcentrum i Östra Frölunda socken.

Motiv för bevarande

Landskapet kring Kinnahus speglar en lång förhistorisk utveckling vilket manifesteras genom fornlämningarna längs Ätrans och Lillåns dalgångar och gräsfästet Kinnahus. Anläggningen som nämns första gången år 1306 i samband med en belägring av den danska hären. Den intilliggande gården Mölneby utvecklades under 1800-talets andra hälft av dåvarande ägaren Anders Hansson till Sjuhäradsbygdens första egentliga storjordbruk även omfattande skogshandel, kvarndrift och tegelbruk. Vid Mölneby drevs även en omfattande förläggarverksamhet med vävnadshandel, ullspinneri, vadmalsstamp och delägarskap i färgeri och tryckeri.